<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Ganggam.com: The Gangte People&#039;s Forum</title>
	<atom:link href="http://ganggam.com/?feed=rss2" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://ganggam.com</link>
	<description>I nam sunga thiltung haw kihettuohna leh i khantoh theihna dingua ngaihdan tuokkhawmna mun</description>
	<lastBuildDate>Sat, 04 Sep 2010 18:09:24 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Aroma Breeze Sept 2010</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3611</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3611#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 04 Sep 2010 18:08:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[News]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3611</guid>
		<description><![CDATA[	     GCF, Delhi  WORSHIP SERVICE – PROGRAMME
First Sunday :05-09-2010
Conductor:Tv.N.Sata (old JNU)
1.	Bible Reading &#038; Prayer       : Nk. Kimboi (Harinagar)
2.	Important Announcement    : Secretary GCF
3.	Collection of offering           : Ushers
4.	Special No.     [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>	     GCF, Delhi  WORSHIP SERVICE – PROGRAMME</strong><br />
<em>First Sunday :05-09-2010</em><br />
Conductor:Tv.N.Sata (old JNU)<br />
1.	Bible Reading &#038; Prayer       : Nk. Kimboi (Harinagar)<br />
2.	Important Announcement    : Secretary GCF<br />
3.	Collection of offering           : Ushers<br />
4.	Special No.                         : Tv. Bawigin (Naraina)<br />
5.	Offering Prayer                    : Pastor GCF<br />
6.	Gospel Message                   : Rev.TM Thangzalien,<br />
7.	Closing prayer                      : Lalpa pauchamna <span id="more-3611"></span></p>
<p><strong>  Second Sunday: 12-09-2010</strong><br />
        Conductor:Pu. Soitinngam (Munirka)<br />
1    Bible Reading &#038; Prayer        : Nk.Rody (Dwarka)<br />
2    Important Announcement     : Secretary GCF<br />
3    Collection of Offering          : Ushers<br />
4.   Special No.                           : Sunday School Union.<br />
5.  Offering Prayer                      : Pastor GCF<br />
6.  Gospel Message                     : Pu Henminlun (Nebsarai)<br />
7.  Birthday Thanks’ Prayer        : Pastor-GCF (01-12 Sep)<br />
8.  Closing Benediction              : Rev. Wilson Gangte</p>
<p><strong>                                   Third Sunday: 19-09-2010</strong><br />
       Conductor:Tv.William (Munirka)<br />
1         Bible Reading &#038; Prayer         : Nk.Thienhoih (Harngar)<br />
2         Important Announcements     : Secretary GCF<br />
3         Collection of Offering            : Ushers<br />
4         Special No.                             : Tv.David (Munirka)<br />
5         Offering Prayer                      : Pastor GCF<br />
6      Bible Studies                            : Rev.TM Thangzalien<br />
7     Closing Prayer                           : Lalpa pauchamna                           </p>
<p><strong>                                      Fourth Sunday: 26-09-2010</strong><br />
      Conductor:Tv.Lalzom H.Gangte (Chandi-chowk)<br />
1         Bible Reading &#038; Prayer        : Pi Hatthiemonnu (Vasnt Vihar)<br />
2         Important Announcement      : Secretary GCF<br />
3         Collection of Offering           : Ushers<br />
4         Special No.                            : Nk. Lunnieng<br />
5         Offering Prayer                      <img src='http://ganggam.com/wp-includes/images/smilies/icon_razz.gif' alt=':P' class='wp-smiley' /> astor GCF<br />
6         Gospel Message                    : Pu MK Thanga(Gurgaon)<br />
7         Birthday Thanks’ Prayer       : Pastor GCF (13-30Sep)<br />
8.       Closing Benediction              : Rev TM Thangzalien</p>
<p><strong>Ushers for the month</strong><br />
05-09-2010- Tv.Joshua(Harinagar) leh Nk.Chongpi (Vasant Vihar)<br />
12-09-2010- Tv.Dalliensang(Pitampura) leh Nk.Lalnieng(Munirka)<br />
19-09-2010 &#8211; Tv.Henminthang(Mahamdpur) leh Nk.Shilo (Gole Market)<br />
26-09-2010- Tv.Angus (RKpuram)leh  Nk.Kimboi (Vasant Vihar)<br />
<strong>Note-</strong> Amau hin, Seat arrangement, Sunday collection, arrangement of refreshment leh kikhop sung a thilpawimawh dang dang a bawl sek diu ahi.          </p>
<p><strong>Happy Birthday during September-2010</strong><br />
Name	Address	Birthday	Mobile No<br />
Nk. Boinu                     of  Munirka               09 Sep             9990720445<br />
Pu  Sawngkham          of  Dwarka                11 Sep             9873086195<br />
Tv. Lallienpawl            of  Vasant Vihar         12 Sep           9852549250<br />
Pu  Albert                    of  Motibagh              15 Sep             9650238474<br />
Tv. Paul                       of  Gole Market          15 Sep           9911369092<br />
Tv. David                     of  Munirka                17 Sep            9953473138<br />
Tv. S.Kaminlun            of Munirka                 18 Sep            9711827906<br />
Nk. Taichin                   of  Munirka                20 Sep            9278273139<br />
Pu  S.Benjamin            of Ghaziabad            24 Sep            9868119586<br />
Nk. Zote                       of Mubarakpur           25 Sep            9873290990<br />
Tv. Thanglal                 of Munirka                 27 Sep            8802353481<br />
Nk. Nemchong              of B. Cama Place     27 Sep            9810178835<br />
(Zie a min pie lut man loute le a ni leh pauchampihna a tel chiet ding ahi)</p>
<p><strong>Congratulation </strong><br />
1.	Tuchung Indian Civil Services Preliminary Examna a Tv.Sony s/o Late Pu Kaisang,(Dwarka) Tv.Joel s/o Pu L Gangte (IAS Retd), (Vasant Kunj)Tv.Haugomang s/o Late Pu Maite (Chiengkonpang) leh Tv. Lal Lawrence s/o Pu Gogou (Hill town) te lawhting uh, GCF in a kipahpih a, a hunglawhtin tou zel uh I deihsakhi.<br />
2.	Nk. Mercy d/o Pu FP Gangte’n Royal Bhutan College, Bhutan ah Asst. Professor a mu a. GCF in a kipahpih mah mah hi.<br />
3.	Bunglon khuo a, Primary Health Sub-Centre 7th August nikhan hondawk ahi a, GCF in a kipahpih mah mah hi.  </p>
<p>                                     Let us Pray for<br />
1.	Pu Ginzalal (34) s/o Pu Thangkam (Langol) leh Pi Chongpi(95) m/o of Pu Lalgo, (GangteVeng) in 20th   August ni a eina beisan na chungua, GCF in I puoknatpih mah mah a, a tai san a inkuon ten Lalpa apan a lungmuonna leh thagaulam vangsakna achanthei na dingun pauchampih hitiu.<br />
2.	Nk.Chongbem (Sis of Tv.William) munirka, dengue natna zieka hospital a um pauchampih hitiu.<br />
3.	GCF Executive Committee’n I fellowship sung I khantouhna ding deih in thil chuom chuom ngaihtuoh ahia, Pathien deihbang a bawl dawk a hung hih na din pauchampih zing hitiu. </p>
<p>GCF Women Prayer Group<br />
Date	Time	Venue    ( Amun ding )<br />
11-Sep	2.00pm	Nk. Roslyn Inn, H.No.1071, MS Block, Timarpur<br />
25-Sep	2.00pm	Pu Vanlalthuom Inn, H.No.R-84, Vasant Vihar</p>
<p>Hetding pawimawh.<br />
1. GCF Bye-law dung zui a Members registration bawl ding ti ahia. Mitamzaw register a kibawl ta a, a ki register nai louh ten ngai khawk in Pastor pa kawm a registration form pie lut chiet hitiu.<br />
2. Program a ‘panmun’ kiguotcheng in, ngaikhok tak in I panmun chietuh sukpitin guo chiet hi tiu. Bang a him ti a buoina zieka, a kiguot bang a pang thei lou ding ium kha thei a, zie tobang chuh I um khak chun, ni  2 masang bek a kihet sak ding in, a vel a nget ihiu hi.<br />
 3. Kuole I Fellowship kipuokna  thu a phatzawk na ding a      ngaihdan (suggestion) nei ten, phone or email in, hun cheng a pieklut thei zing ahi. GCF hih nanga ahi, Na insung phatna ding a nangaihtuoh chuh kiphalam lou hiel in hun puoh dawk in.  Chairman-9717114244, Secretary-9953476752, Pastor-9873314883</p>
<p>Share your views &#038; Participate in GCF’s various activities. Your valuable suggestion &#038; benevolent actions for its development is eagerly awaited.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3611</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>THYROID</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3608</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3608#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 03 Sep 2010 05:43:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[Shyama Neihsial]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3608</guid>
		<description><![CDATA[By Shyama Neihsial (Thyroid patient, suffering from Graves disease), A.G. Office, Imphal.
HYPERTHYROIDISM (Overactive Thyroid, Graves Disease)
Symptoms:	Fatigue, insomnia, intolerance, irritability, increased perspiration, constantly feeling hot, frequent bowel movements, hair and weight loss, nails separate from nail bed, change in skin thickness, hand tremors, intolerance of heat, rapid heartbeat, goiter. Sometimes the eyeballs protrude. In women, there [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>By <em>Shyama Neihsial (Thyroid patient, suffering from Graves disease), </em>A.G. Office, Imphal.</p>
<p><strong>HYPERTHYROIDISM (Overactive Thyroid, Graves Disease)</strong><br />
<strong>Symptoms:</strong>	Fatigue, insomnia, intolerance, irritability, increased perspiration, constantly feeling hot, frequent bowel movements, hair and weight loss, nails separate from nail bed, change in skin thickness, hand tremors, intolerance of heat, rapid heartbeat, goiter.<span id="more-3608"></span> Sometimes the eyeballs protrude. In women, there may also be less frequent menstruation and decreased flow.</p>
<p><strong>Causes:</strong>	Hypothyroidism is caused by an under active thyroid, resulting in a slow metabolism and all it brings with it. Hyperthyroidism is the opposite: The thyroid is overactive. Metabolism is too fast; and that brings its own problems. The thyroid gland is producing too much thyroxine.</p>
<p>Sometimes called thyrotoxicosis, hyperthyroidism is not a simple problem to deal with. Graves’ disease is the most common form of it, which 2.5 million Americans have. Both affect women more often than men. When the thyroid does not work properly, a variety of different physical problems can develop.</p>
<p>In fact, the word, “hypochondriac,” was coined in the 19th century to describe those strange people who have all kinds of things wrong with them when they apparently do not seem to have anything wrong with them. Surely, it must all be in their heads! Well, it was in their throats. We now know that those misunderstood people had under or overactive thyroids.</p>
<p>Infection of the thyroid or certain prescription drugs can temporarily produce hyperthyroidism.</p>
<p>The pituitary, parathyroids, and sexual functions work closely together and are affected by the thyroid. Problems in one area can affect them all.</p>
<p>Improving hypothyroidism will improve Parkinson’s Disease in those who have both.</p>
<p><strong>Natural Remedies:</strong></p>
<p>Eat 75% fresh foods, including plenty of vegetables. Also need brown rice, green drink, brewer’s yeast, wheat germ, and lecithin. Eat carefully of good food. Hyperthyroidism speeds up digestion, so you may not properly absorb nutrients.</p>
<p>Eat the cabbage (cruciferous) family of foods (broccoli, cabbage, kale, Brussels sprouts, mustard greens); for they tend to suppress the thyroid function. Eat as much as you can raw; for this increases the thyroxine – suppressing factor. They contain substances, called isothiocyanates, which help restrain the thyroid from producing too much thyroxine. Also eat radishes; it is in the same family and is the most powerful thyroxine suppressor of them all. Rutabagas, soybeans, turnips, peaches, and pears also slightly suppress the thyroid function.</p>
<p>The eating of Kelp helps every type of thyroid problem, including hyperthyroidism. Kelp is a rich source of iodine and thyroxine. The hormone produced by the thyroid is almost pure iodine. Genuine sea salt is another worthwhile source of iodine. </p>
<p>Deficiencies of vitamin C and E can result in overproduction of the thyroid hormone.</p>
<p>Get some early morning sunlight on the body, whenever possible. If you are near the ocean, wade or swim in it every so often.</p>
<p><strong>AVOID</strong><br />
Cut down on dairy products and avoid nicotine, alcohol, caffeine, soft drinks, and processed and junk foods.</p>
<p>Radioactive sodium iodine may be recommended by a physician; but be aware of the fact that it can cause severe side effects.</p>
<p>Do not be quick to try surgery on your thyroid. You have enough problems without doing that.</p>
<p><strong>HERBS</strong></p>
<p>Bugleweed (Lycopus) has been used for a long time, to treat thyroid problems. It mildly (slightly) inhibits iodine metabolism and reduces the amount of hormone that is produced by cells within the thyroid. It is widely used in Europe for the same purpose. Lemon balm is also used in Europe for the same purpose. Studies show that lemon balm causes a decreases in blood and pituitary levels of TSH after a single injection; thus thyroid hormone production is reduced. Other herbs with this property include vervain (verbena) and self heal. </p>
<p><strong>Encouragement:</strong><br />
	In Christ, the family of earth and the family of Heaven are bound together. Christ glorified is our brother. Go to Him with all your sorrows and cares. Isaiah 41:17<br />
	Thou wilt light my candle: the Lord my God will enlighten my darkness. Psalm 18:28.<br />
	They cry unto the Lord in their trouble, and He saveth them out of their distresses. Psalm 107:19<br />
	The work of conquering evil is to be done through faith. Those who go into the battlefield will find that they must put on the whole armor of God (Ephesians 6) The shield of faith will be their defense and will enable them to be more than conquerors.</p>
<p>HYPOTHYROIDISM (Under-active Thyroid, Goiter )</p>
<p><strong>Symptoms –</strong> Fatigue and inability to tolerate cold are the most common symptoms.</p>
<p>Other include loss of appetite, a slow heart rate, muscle weakness and possibly cramps, dry and scaly skin, recurrent infections, water retention (edema), overweight, brittle nails, constipation, depression, difficulty in concentrating, a yellow orange coloration of the skin (especially on the palms of the hands). In women, there might be painful menstruations, a milky breast discharge, and fertility problems.</p>
<p><strong>Causes </strong>– An under-active thyroid is the most common glandular problem in America. The Thyroid gland is the body’s thermostat. The thyroid gland is the body’s thermostat. It tells the rest of the body when to produce more heat or less. Thyroxine is secreted by the thyroid ( a butterfly shaped gland in the front of your neck) and affects several body functions, including the general rate of metabolism. The pituitary, located in the center of skull, sends out TSH (thyroid Stimulating hormone), to tell the thyroid to speed up or slow down. When a weak thyroid does not respond, TSH levels remain high – and you have hypothyroidism. The hormone, thyroxine, is almost pure iodine. Women are eight times more likely to have hypothyroidism than men.</p>
<p>First thing in the morning, place a thermometer under your arm for 15 minutes while keeping still. A temperature of 97.6°F.or lower may indicate an underactive thyroid. Write down the result for five days. (Others say that if the test is consistently below 98, you are low thyroid).</p>
<p>A low thyroid condition generally does not produce goiter. It is produced when the thyroid gland enlarges.</p>
<p>It is thought that Hashimoto’s Disease is the most common cause of an under-active thyroid. This occurs when the body becomes allergic to its own thyroxine! It is not clear why this happens.</p>
<p>In addition, the immune system can produce anti-bodies that invade and attack the thyroid, disrupting hormone production. This destruction of the thyroid, resulting in hypothyroidism, is called myxedema. It is actually a disease of the immune system. It is believed that an excess of chemicals, poisonous fumes, medicinal drugs, tobacco smoke, impure living, etc. disrupts the immune system and starts it on such rampages. </p>
<p>Get away from the chemicals by moving to the country, live a clean life, eat right, use a distiller to make own pure water, work outdoors part of the time – have peace with God, and you will feel better every day.</p>
<p>Myxedema coma can occur, but rarely. Someone with advanced hypothyroidism can go into a coma from overexposure to cold, during an illness, after an accident, or after taking sedatives or narcotics. Call a physician immediately. </p>
<p><strong>THYROID SUPPLEMENTATION</strong></p>
<p>Medical treatment includes the taking of thyroxine from animals or a synthetic product (synthroid or levoxyl). This is generally 3-9 grains each morning An excess will cause increase in heart rate and shaking of the extended arm. </p>
<p>The active ingredient in synthetic thyroid medications, is levothyroxine. It can cause a loss of as much as 13% of bone mass. An estimated 19 million people in US take this drug for thyroid problems or thyroid cancer.</p>
<p>Thyroid supplementation can cause cardiac arrest in those whose hearts are not strong enough for the increased activity the thyroid dosage places upon it.</p>
<p>Thyroid medication can have a similar effect on the adrenals. They may be working poorly, as a result of years to low thyroxine. The medication can cause adrenal insufficiently. Diabetes can be made worse by the thyroid pill. Anticoagulants can be upsetting.</p>
<p>Thyroid supplementation also increases the need for insulin and some antidepressants; since this causes some people to become extremely agitated.</p>
<p>Thyroid medication can produce arrhythmia, angina, tachycardia, and hair loss.</p>
<p>After menopause, a smaller dose of thyroid medication is often needed by women.</p>
<p>In newborn infants, synostosis can occur if they are given thyroid. The skull bones close prematurely and the brain does not develop properly.</p>
<p>In cretins, who are born hypothyroid, try taking them off the thyroid medication after three years of supplementation. May be their thyroid will start functioning on its own.</p>
<p>The human body needs less thyroid as it gets older; so older folk should try reducing their dose of an animal or synthetic thyroid supplement. To do this, try reducing the amount you take by one dose a week (example : 5 doses a week, then 4 dose the next week, etc. ) When you encounter problems, stay with that amount for 4 weeks to see if the thyroid will adjust itself to this new amount. After a month, try reducing the dosage again, staying one month at each reduced level.</p>
<p>Take thyroid medications at a different time than other drugs, because they can interact. Do not take iron supplements with thyroid supplements. The iron binds with the thyroxine, rendering it insoluble. For the same reason, do not take calcium or carbonate supplements at the same time with thyroxine medications.</p>
<p>For some, thyroid problems can be corrected; but, for others, it is something to live with for a lifetime while doing that which may lessen the problem.</p>
<p>Some people may think they have a hypothyroid problem, when, instead, they have sugar intolerance, depression, or menopausal symptoms.</p>
<p>The thyroid problem is not a simple one. The thyroid in your neck sends out thyroxine, which is loaded with iodine, to cells throughout your body, telling them to get to work. But the thyroid is told what to do by hormones from the pituitary in the middle of your brain, which sends it THS (thyroid stimulating hormone). And the pituitary is told what to do by part of your brain: the hypothalamus. So all types of thyroid problems may not be caused by the thyroid gland at all, but by problems in the pituitary or hypothalamus.</p>
<p><strong>NATURAL REMEDIES</p>
<p>IODINE</strong><br />
•	You need iodine everyday, at every meal. But how do you obtain it? Extended use of thyroid medication can weaken the bones or result in breast cancer.<br />
•	Among the seaweeds, Nova Scotia dulse or Norwegian kelp are the best balanced sources of traced minerals. Most other seaweed products also contain iodine; but they are not always as balanced in providing a wide spectrum of other trace minerals. California kept is not as good.<br />
•	Iodine is an element. You must not drink it; for it is poison. But you can purchase a bottle of iodine at the drugstore. Then paint a 3 inch by 3 inch area of the skin on your thigh or the top of your foot. If you need iodine, the iodine on your skin will totally disappear (because it has been absorbed) within 24 hours. This technique is also helpful if a nuclear blast has occurred and you need to avoid Strontium 90. An alternative is taking potassium iodide in order to protect your thyroid from being damaged by radioactive fallout. </p>
<p><strong>DIET</strong><br />
•	In addition to taking added iodine, eat a nutritious diet. The experts say to eat foods in the cabbage family in moderation (broccoli, cabbage, kale, Brussels sprouts, mustard greens): for they tend to suppress the thyroid function. The same is said to hold true for peaches and pears. Fresh carrot juice improves thyroid function slightly. Drink green drinks and potassium broths (thick, white potato peeling soup).<br />
•	Mustard greens contain the largest amount of tyrosine (1.9%) of any cooking greens. Tyrosine is a constituent of thyroid hormone. Various beans and seeds contain lesser amounts. Radishes have been used, in Russia, to treat both types of thyroid problems. One chemical in radishes, raphanin, is said to keep thyroxine levels in balance. Turks use walnuts to treat various glandular problems. In one study, the fresh juice of green walnuts (especially the husks) doubled levels of thyroxine. A decoction of green walnuts, made by boiling them 20 minutes, boosted thyroxine at least 30%.<br />
•	Mother’s milk is a good treatment for hypothyroid babies; and it helps protect normal babies from developing the problem until weaning.<br />
•	Vitamin A is necessary for iodine to be properly absorbed. The B vitamins work together, to nourish the thyroid. B6 helps the thyroid use its iodine effectively in hormone production. B12 helps the thyroid work properly. A thyroid deficiency can result from lack of sunshine.<br />
•	Remain on a salt-free, oil free, sugar free diet until the thyroid is under control. But, on the long term, you need a little salt and oil.</p>
<p><strong>MORE HELP</strong><br />
•	To stimulate the thyroid: Eat one serving each of oats and bananas daily, take a cool shower each morning and night, and work 3-5 hours outdoors everyday. Functions of the thyroid will be increased by more exercise: for it stimulates TSH production by the pituitary. T3 increases slowly in the blood during, and after, vigorous exercise.</p>
<p><strong>AVOID</strong><br />
•	A thyroid deficiency can result from eating free fats (margarine, butter, mayonnaise, fried foods, cooking fats, salad oils, and commercial peanut nut butter).<br />
•	The following foods are “goitrogens”; that is, they hinder the body’s use of iodine: raw cabbage, turnips, peanuts, mustard, pine nuts, millet, soy products. Cooking these foods inactivates the goitrogen factor.<br />
•	Avoid electric blankets if you can.<br />
•	Avoid drinking fluoridated water.<br />
•	Nitrates are goitrogenic; that is, they stimulate goiter formation. Nitrates can be found in hot dogs, sausages, luncheon meats, and variously prepared meat products. Nitrates are also found in well water, from fertilizer runoff.</p>
<p><strong>HERBS</strong><br />
	Gentian provides bitter principles known to normalize the functioning of the thyroid. Take it alone or combine it with cayenne, kelp, and saw palmetto.</p>
<p><strong>TO ELIMINATE SUPPLEMENTATION</strong>•	A natural healer in Central America recommends the following procedures: To go off thyroid supplementation: Go on a fasting, cleansing program of fruit and vegetable juices, followed by a building program of eating simple, nourishing foods (especially raw food). Do this 2 – 4 weeks. Get back and neck spinal adjustments, and take one kelp tablet daily. He says this always works.</p>
<p><strong>TO REDUCE A GOITER</strong>•	A goiter is an enlargement of the thyroid gland, which is in the front of the neck. To eliminate that enlargement, the above practitioner recommends this: Follow the above program; and then, after the 2 – 4 weeks, do one or more of the following four neck applications: (1) Put an Epsom-salt compress on the neck every night, leaving it on all night for 10 nights. (2) Use a compress of white oak bark tea over the goiter for better results. (3) Put two hot fomentations around the neck, for 4 minutes each, and one cold compress for 4 minutes. Continue alternating this for an hour. Then spend 5 – 10 minutes doing exercise with the neck in various positions. (4) Put a poultice of ground-up almonds completely around the neck and leave it on all night, for 3-10 nights. This is especially good for harder, more fibrous goiters.<br />
•	To reduce a goiter, a different natural healer says to apply blacks walnut extract as paint on the throat. Take ½ dropperful of the extract, twice daily, and apply the calendula herb compresses twice a day for a month.<br />
•	For goiters, Dr. Christopher prescribes mixing burdock root powder with olive oil and applying externally over the affected gland.</p>
<p><strong>NOTE</strong><br />
	Many people with Parkinson’s Disease tend to have hypothyroidism.<br />
	Cancer of the thyroid has been linked to drinking highly fluoridated water</p>
<p><strong>ENCOURAGEMENT – </strong>The secret of happiness is to live a life wholly dedicated to God. You are the Lord’s; for He created you. Give Him your heart and your plans. Obey His Written Word, and He will wonderfully guide your life. Psalm 146:7</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3608</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ka ngaih Sharon</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3606</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3606#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 03 Sep 2010 05:33:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[Ganggam.com]]></category>
		<category><![CDATA[LT Khuma Gangte]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3606</guid>
		<description><![CDATA[By-L.T.Khuma Gangte 
Hunle nite aliem zela,  Oct tha chu  ahung beia Nov tha ahung hih zetchun, khuaw avawt in zingkal thawh bang a hung haksa dieka, inmai vela zing Vawk-an piek kawma phalbi nilum nungpuoka holim maimai bang chu duhthusam lo laka tel-um lawitak ahisek hi.  Zan khuaw thieng tak kala vuklam [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>By-L.T.Khuma Gangte </em></p>
<p>Hunle nite aliem zela,  Oct tha chu  ahung beia Nov tha ahung hih zetchun, khuaw avawt in zingkal thawh bang a hung haksa dieka, inmai vela zing Vawk-an piek kawma phalbi nilum nungpuoka holim maimai bang chu duhthusam lo laka tel-um lawitak ahisek hi.  Zan khuaw thieng tak kala vuklam kigawlh vam zelzalte leh, Vanthamzawla Aksi de sepsep te leh Aksi-sawmleng kichawn viel zat zat te haw bangchu, achangchang leh bang ahim tizawng taka etnawp um mai mai tak le ahisek hi. <span id="more-3606"></span> Zankhuaw hung sawt in hetman lohin sunni aliem zela, krismass nite bang hungnai in Mun chuomchuom a kristian te haw chunle, kumdang guola krismass hungtung dingchu thillawk in, mahni munchietah theih khamkham in akiging laklak kit hawn tau hi.  Gam dangdang leh mun chuomchuoma Nungak Tangval lehkha sima umdawk te haw leh, Na chuomchuom sema khawsa tehawn le, mahni khawmun ngeia insung mite leh lawi le  guolte haw tawh, kipak taka Lal pien hun matkhawm ngei tup in, Mahni khuaw lamchiet zuon in akipelkalh laklak kit hawn taua, Thingtang lo bawlte haw chun le, a Buh thawh dawk khamkham teu chuh krismass hung tun ma  ngeia thak zawh man tei guon, pan ala hawn ui. </p>
<p>Khuaw ahul thittheta, gamnuoi bang athelh hiuheu ziekin, Gamvak mite ading diekin tawihvielna bangmah ahung nuom diek seka. Luidung tui tawm hun ahihtak ziekin zan Lenseh hun ahung hia.  Kumthaka lo ding vatkit masang awllentha ahung tung tai. Nungak te dinga thing-âi chen hun, Puon ki gatkhawl phat ahung hia, khawsunga sakapthiem deuhdeuh te dinga krismass leh kumthak mehding sa hawla gamvak phat ahih guolin, Nungak teding ale thawhlawm thing ding puokkhawm hun ahung hi tai. Biekin a krismass la bang hung kisa pan in&#8217; nidanga kikhawm khalo hawnle kikhawp ahun ngaihnat deuhchiet hawn  takziek uchun, Biekin bang mi hung dim mipmep in kikhawp bang ahung nuom tenta a. </p>
<p>Phalbi laia pakchi Pakbuöng, Japanham tih haw leh pakcha chi chuomchuomte haw chun, tangtin muoltin bawmin avul em thiì thei tau hi. Mun gamla taka  Uleuh hamgit, khawsung vela pata vak kigalzak heuhheuh te chun lunghel kiti chuh ahun kaitho a.  Nitak ninem ahung hia, thing chungte haw achun Chiehphat ngeng tih bang ahung ham zakzak a, Laitui khaw zawn vanchung sang lamhaw achun  muvanlai tebang alengviel dieldiel ui.   Ni tumding kuon chavang kawl eng kilawm takmai chun&#8217; kakhuou Anpak khawdung levai te leh, asehtuom vela tangtin muoltin te haw chu engsiekhan takmai in ahun salh eng singsenga, Kimkhat te a dinga nawpni   ahihlai in,  kimkhat te din  vang&#8217; hun muolliemsa ngaia kahna mai achang zaw sek hi.</p>
<p>  Khuaw thimkuon mielzul ahung hia, Nupi upa lokuon  lntung ding kuon tehaw chu&#8217; a Chateu hawn khuawmuol tieng bangah vadawn in, ana lamtuoh  zel ua. Thosi leh ganhing neu chacha lengviel liklik tehaw chu ‘Miela Anhawl’ chi Vabak leh Bak haw chun dawmin aleng viel luplup hawn ua. Chungleng vacha te haw chule tangtin muol leh thinglek te haw achun lawih nading hawlin a kisam kalh vingveng ua. Khawgal lama ningkum lochul vel haw apat chun Bakthak leh Pengpelep  tihbang ahung ham vek vek ua. Tumlam panga gammang thinglak thim khelkhul velhaw apatchun&#8217; zana hamchi vacha khenkhat te haw chu  ahung ham kek kek sekua, khawthim ding chu ngaingamlo hile kilawm takin. Suohlam muol chunga thapi hungsuok dawk eng singsengin&#8217; asalh phakloh namun cheng khale,  ahung suokdawk dungzui zelin ahung eng hiei hiei zel a. Zan huihthieng hung nung hieuhieute haw chun  khawlai dung vela thingnah te haw chu a mut ling sipsipa. Hambuk lak haw achun Thavak nuoia hamchi ganhing hamgit zat chuomchuom te haw chu&#8217;n,  Siemtun amau haw ham dingdan bangchieta a guotsak bang zela awte suohin&#8217;theihtawp in asiemtu&#8217;u  apakchau hi.</p>
<p>Zansawt nunga tangval sawmlam zuon hawn, Thavak nuoivel banga lunghel deuha, &#8216;Thangvan khawlun laia ngabang  lengsa&#8230;&#8217; tia nahpa ham velvela a hun mut hawu bang chu, zalkhun chunga kipata kuolsa a gala na ngaitha te dinga, Suihlung ipnung lunghel thelbang kaitho tu ahisek hi.</p>
<p>1984 Dec ni 19 ahung tunga, zieni mahchun Lehkhathawn le  kamu kita, Saron abawk ahia. Amah gamchuom ngawna khawsa ahih ziek le hintin, Kuawman  ka kingaih lamuh ahe bek puoua.  Ei gingmawh pawl chu a um leuhleuh tho ui. Keisangin aman lehkha ei thakmun zawa&#8217; ei ngaih danthu lamdeuh ngawn ahungen seka dikle adik him hi. Saron ka lungsiet nabana ka ngaihsanna ziek tak chu apa zal ahi.  Apa Pu Liengo chu ka khuou Anpak Govt High School a HeadMaster ahih mana ka ngaihsan hilo in, Apan a etkawl dan kadeih a, apan amah a etkawl bangbanga aman le ka chate hun enkawl tei dinga ka ginchak ziek hipen ina. Mel-le-pang thu ale aduong hawihna banah, amel hawihna mahmah chun  mite mit alan, Lampi vela aki tuokpih tacheng inle,  kihei in  avak enzui deuhtei sek ui. Ka khuoua tangval hungzin khacheng inle  melhawih asau a holim nan amang zui deuhtei sek hawn ui. Tangval chengcheng mit alak ziekin, nungak khenkhat aguka it-thik mana gensie pawl bang aum leuhleuh sek ui.</p>
<p> Lehkhathawn lama khan vaklut kitleng. Tukum adinga Saron lehkha nunungpen chu, hawng zieng lochun  ka pheika nunglam sakhau achun, Duot takin kavak zep lut hieu2 a.</p>
<p>Nurse zila apawt ding  nitaka, kei unih maia  kuawdang ngai loa,  khenloh thimthu suta, ka um khawvak takvang namun uh, Ka khuou Anpak khaw naka Mawngpi phung nuoia  Suöngpi lientak chung achun, Kei maiin nitak  khawthim kuon vel chun lunghel takin hun kava manga.  Tichun sungpi chung achun kachua&#8217; mawngpi kung achuh ki nelchakin, Saron lehkhathawn chu awlin kavak sik hawnga,  Hiti hin ahun zika-</p>
<p><em>Ni-12-5-84</em><br />
  Ka lungsiet pen leh ka lungsiet zing, u Thang,</p>
<p>As&#8217; tuchung x-mass chu mangkhawm loding ihi mai tai aw! </p>
<p>     Tulai Kargil buoi naa kisukha lndia sepaih liem, nicheng in ahung tunbeh zela, Doctor leh Nurse te akidaih lohziek un, kei haw a training laite nasan hin ka buoi vek mai ua, suty mutheilo kahi aw! Nang haw bekin nuomtakin mang unla, ei hun geldawk zelin aw&#8217;! </p>
<p>Kahung pawt theih loh hi khawk kasak guolin, lehlama pha kasai, aziekchu kapu teu  Sepaih pang khat adingin thingpi ahung awm ui, tih kana zaa.  Abang hileh, kei hung tienga kiho chienna neih dinga  thupukna um ahih tuok hi. Dan leh kihung pawt henla nu lepa thu nielngam loh manin, Nang ki hun chan khale&#8217; tihbang   ka gel tieng, hung ding ka laua, achang in agukin ka kap zel seka, themtu ding beiin ka kap khawvak zelsek hi. Abang hileh Anpak nungak taka umzel  katup ahi, &#8220;Anpak nungak&#8221; katih hin Ginumna te, Thienthona te,Thuok-hatna te, Tawmngaihna te, achun khawma, zie guol mah chun nangle,  Kei leh i gama dingin Anpak tangval deuhin umzel in aw?&#8230;Mangpha</p>
<p>Na lungsiet<br />
<em>Saron</em>Army Medical Colage-PUNE-13</p>
<p>Kasim zawh chun ka lungthima  ngaihtuohna chuom2 hunglut in, lunghel takin zie la hih ka siem ta  a:-</p>
<p>1.	Muikhuaw zina gamdai vate hungmau in,<br />
Lungguk ah nunlui ngaih thelbang atho sek,<br />
Ngaih anglaia senlai naubang pawm ka nuom,<br />
Mahleh sawlbang heina tang adang zotai.  </p>
<p>Khawi ah sawlbang heimah leh chin,<br />
Ka ngaipen ie, aw nang saron pak hawih,<br />
Nang chauh na hi suihlung ka kinepna,<br />
Nang lo suihlung muonna dang ken neilo.</p>
<p>2.	Ngabang lenna muol le tangte dang mahle,<br />
Khenloh thimthu zatam i lelsa cheng khah,<br />
Ngilhni hun nei kin aw na suihlung gukah,<br />
Khenna ding thimthu meipi bang zing mahleh.</p>
<p>3.	Kala thimthu lengte khaubang sut khawmin,<br />
Gimtheih haksatnate a kidawn tuohin,<br />
Lenna tang dan vanga lungthuoi mai loin,<br />
Dettakin pang zingin  melma alien ie.</p>
<p>4.	Chungthilmu bang chan thazakin lengthei leng,<br />
Al-ang ka vaihna gam hi ngaita loin,<br />
Leng ing ting lanu kawma thimthu leldin,<br />
Tangpan ka suihlung hel sawl-ang bangtang ie.     </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3606</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>A Manipur Girl Molested By Restro Manager in New Delhi</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3604</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3604#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Sep 2010 05:53:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[News]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3604</guid>
		<description><![CDATA[Bruce K. Thangkhal 
New Delhi: A Manipuri woman was allegedly sexually assaulted by her manger in a restaurant in Connaught place in Delhi on August 24. 
Preeti (name changed), belonging to a Naga community in Manipur had been working as a temporary waitress in WoW restaurant in the Connaught Place area of New Delhi District [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Bruce K. Thangkhal </em></p>
<p><strong>New Delhi: </strong>A Manipuri woman was allegedly sexually assaulted by her manger in a restaurant in Connaught place in Delhi on August 24. </p>
<p><strong>Preeti </strong>(name changed), belonging to a Naga community in Manipur had been working as a temporary waitress in WoW restaurant in the Connaught Place area of New Delhi District for the last three months. The woman claimed that she had allegedly been manhandled and assaulted by her manager at the restaurant.<span id="more-3604"></span> A medical examination was conducted after her allegations and a written complaint to the police. The police registered a case of molestation under <strong>IPC 354 and IPC 323</strong> for hurt. </p>
<p>In her FIR registered at the CP Police Station the victim claimed that she had been assaulted and the manager had made sexual advances towards her. “The three stitches and the scratches on my body are all proof of the manager’s advances and behavior towards me,” she told the cops in her two page complaint. </p>
<p>According to Preeti, she was assaulted at the time when she was doing her duty on the first floor of the restaurant. “Suddenly our manager Rohit Sharma came in and grasped me tightly and tried to kiss me forcibly. At that moment, I pushed him back. I was humiliated and feel depressed,” said Preeti. She added, “Rohit Sharma beat me when I refused his advancement. Then he attached me with a fork,” she added. The victim and her brother reside in South Delhi. She came to Delhi to earn some money so that she could help her parents in Ukhrul in Manipur. </p>
<p>The accused Rohit Sharma denied all allegations leveled against him and said that Preeti had been framing her because he had scolded her for not keeping up with the restaurant discipline. “She was watching TV at a time when she should have been attending to customers. This is the reason why I scolded him and she later made this complaint,” he told the cops. Preeti denied this countercharge and said, “At that time, there was no customer. I have done all my work attentively.” </p>
<p>The cops hadn’t yet arrested the accused as they said that they were still recording statements from all other employees at the restaurant. “We have recorded statements some other employees at the restaurant and there are some small discrepancies in the sequence of events given by the woman and other employees. We will proceed based on the evidences in the matter,” a senior police officer from the district said. </p>
<p><strong>NB:</strong> To all my brothers of Chin-Kuki-Mizo-Zomi:  Please inform me any events – freshers meet, conferences, seminars, molestation, etc., whether I can put up in newspaper especially about the North East state related issues. Contact No.:9999397620. *The reporter is a trainee in Delhi’s Mail Today.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3604</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Just thinking scientifically!!</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3602</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3602#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 19 Aug 2010 12:18:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3602</guid>
		<description><![CDATA[We don&#8217;t really know what is inside an atom. We know there are electrons, protons and neutrons orbiting in a fixed motion. But as to what are INSIDE them, there are only theorys.
What if inside one atom, there are universes, maybe hundreds of them. With planets and stars and galaxies and people, who wonder what [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>We don&#8217;t really know what is inside an atom. We know there are electrons, protons and neutrons orbiting in a fixed motion. But as to what are INSIDE them, there are only theorys.</p>
<p>What if inside one atom, there are universes, maybe hundreds of them. With planets and stars and galaxies and people, who wonder what is beyond their universe. <span id="more-3602"></span>The size of these universes could be a billionth the size of an electron, but still the proportion of our universe.</p>
<p>On the other hand, what if our universe, is just a billionth of an atom, inside another world, in another universe. Suppose our universe is inside an atom of air in another world, with one atom there about billions of times the size of our universe. This atom is about to be inhaled by bozo the dog, before he shits it out in the garden 2 hours later. It could mean the sudden end of our universe, or would we even notice? We&#8217;d be so tiny that we could not be broken apart by any consequence in that world.</p>
<p>Think about it, it&#8217;s not impossible, we&#8217;re talking about proportions which are so tiny as to be physically impossible to see even with the most powerful of microscopes. Or something so big that we cannot even think about it in a lifetime.</p>
<p>Don&#8217;t be silly and ask me for proof, because there is no way to prove such a thing, likewise you cannot disprove such a thing. THere are so many thigns that our clumsy microscopes and observations cannot detect, it&#8217;s just an idea that ultimately will not lead to anywhere.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3602</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Na Pau, pha na sana?</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3599</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3599#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 13 Aug 2010 05:05:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[Shyama Neihsial]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3599</guid>
		<description><![CDATA[Shyama Neihsial,  Zonun Wellness Centre
	Gam mun khenkhata ka zin vielna ah, mi’n amau’ pau chiet ngai thupi ahiu tih ka muh in eipau hile ziebang tuka chu thupi leh ngaihnat um ahih dân ka mudawk a, nangin zie thu hi bangguol phet in na gêlkhawk hi ti’n holim leu hin ti ka hi.
	Eimite’n, ipienpih [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Shyama Neihsial,  Zonun Wellness Centre</em></p>
<p>	Gam mun khenkhata ka zin vielna ah, mi’n amau’ pau chiet ngai thupi ahiu tih ka muh in eipau hile ziebang tuka chu thupi leh ngaihnat um ahih dân ka mudawk a, nangin zie thu hi bangguol phet in na gêlkhawk hi ti’n holim leu hin ti ka hi.<span id="more-3599"></span></p>
<p>	Eimite’n, ipienpih chindan uh phalo tak khat chuh ei-a sânga midangte-a thupi sakzâwkna, deihzâwkna leh mi dang sânga niemzaw a kikawihna lungthim ineih uhi dah um kasa mahmah hi. Nam dangte tawh ikibatlohnau’ bang ahim itih leh amau in amau pau chiet acheimawi u a, eimite’n ipau uh cheimawi zolo ihiu hi. Mi chuh gam dangah bangti tuka sâwt umleule amau nam pau uh mansak ngeilo ahiu. Eimi gamdanga sâwttak va um te’n ipau poh simmawhin, izahpih u a, ichate nasan in ei pau mang thei talo in a um lawh ui. </p>
<p>	Eimi te’n ichâwndan leh ihihnau isimmawh ziek un nam chavai suok guo ihi tau. Mi dang ten akhuolzin viel nau ah anam puon uh ngaikhâwkin, silh in, a cheng ui. Kuo mi ahim tih dawt khel ngailo in ahêttheih hi. Ahihziekin, eimite chuh nam danga poh ngiahnat bawlin, ei nam puon kilawm taktak haw simmawhin mi danga icheng ut khelkhel nalai sek ui. Khuol na zin tieng leh na nam puon puok ding hengilh kin. Na nampuon nangin na matloh chun, kuo a na nampuon mang ding? Nam dangte châwndan na zuih sung cheng chu bangmahlo na hi tih hêt ding ahi. USA gamah thugênna dawhkân nasan ah nam puonlap kikhai ei ve. Ipu ipate châwndan leh ngeina haw hi Pathienin amudah puoh a, dawi leh kâu inaho sek ukha Pathienin amuhdah ahi.</p>
<p>	Burma gama ka zinna ah, eimi khat chuh Kawlte umdan leh ngeina guolin akichei a. Amsterdam muna Punjabi numei khat amah ngeina tawh kichei muh ahi. Ziezawh chun, bazaar munah dawr ngak Punjabi nungak khat ka tuokkha kit a. Keile India mi ka hi tih ka hilh nungin amanle kipak takin Hindi pauin eihopih ngal hi. Adiktak tiding hileng, Sappau thiemzaw mawhlo ding eive. Amsterdam khawmpina a Sappau a thu kigen pau chuomchuom sawmin alehdawk ui. Ka chutkhawmpih nam dangte chu sappau thiem taktak hichiet ahiu, ahihziekin amau paua kigen chuh angai khelkhel ui.</p>
<p>	Thuchuom khat vak gênbeh leng, nam pilzaw te mi dangin amau pau athawh tieng uleh thiem in thiem kileh ‘na thiem na e’ ti’n apâkcha sek ui. Eimi te dinmun tagêt chula, mi’n ei pau a thu ahun gênpat denden leh na thawhtheihloh chun thawhdah ziengah, nang pau in genleh chunle ka he mawh puoi ivak tihsak u a. Nam dang ten amau paua lehkha kizik, labu kibawl, Pathien thu kizik, chanchin chuomchuom kizikna mun haw chuh deih chuomin angaina diek u a, sim nawp a sa diek sek ui. Ei paua Bible um ngala, nam dangte pau a Bible chawih khelkhel ivak ching sek uhi ipilnau bangchanin akibehlap iem tih gelkham ting thei ahi. Ziehaw gentakloh chun, thu khat igen chetna dinga paudang ihel khelkhel sek uhin mahni pienpih pau ingaihnatloh dan uh sulang zaw diek nalai set eive. Ana tho e maw!</p>
<p>	Tuni hin, mi khenkhat, mi pau ngaina leh lungsiet ten I Baibul, ilabu sunga kimang pau leh paubul haw zuih leh sin guoloin a chuom deuh mat tei guo pawl a um a, ngaihtuohtheihna khawvel siemtu’n ei piek hi mat dik dan kisin leu hi ut a um tho hi. Chun, khaw khenkhat ten ‘mahpau’, ‘mahdeihdan’, ‘mahhêtna’ poh ati maimai u a, dik nasa thei hi? 1985 kuma GSO Inpipu thugenna khat chuh ‘akhuttih uleh Zen ding aichu’ ati a, bang genna ahi die!</p>
<p>	Pi Indira Gandhi athih lai khan, thigal dinga hung kuon gamdang mite’n amau pau in thu agen u a, mi dang khat in English pauin mipi het theih dingin aleh dawksak zel hi. Khutiguol mah chun, Pu Giani Zail Singh khale gamdanga akhuolzin tieng leh Hindi in thu agena English pau in alehdawk sak zel ui. Nang hileh chun, bang pauin thu na gen die. Gelkham ting kasai.</p>
<p>	Nam dang te’n hiti lawma amau pau ngainaa alungsiet u a, akisak theihpih tieng uleh amau pau thupisa, henuom leh zil nuom mi ahung pung ui. Zieguol mahchun eimi tenle ipau iham mangin zilin siempha leu hin hung thupi intin, nam thupi ihihna hung kilang intin, mi dangte hetnawp leh zil nawp hung suok thei ding ahi. Ei uh mahmah ikipatloh chun leh kuomah cha’n ei hung pat saklo ding ahi.</p>
<p>	Mi dang nam dang te châwn dân, ngeina, ahihnau, apau uh chungnunna um chuom dieklo ahi. Enle inam ipau chawisangin ngaina phawt le’ng alampi hung kihawng ngei ding ahi tih gingchalahlo hielin panla chiet hitiu. Na pau, pha na sana?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3599</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kristien Pa</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3597</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3597#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 10 Aug 2010 08:28:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[Shyama Neihsial]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3597</guid>
		<description><![CDATA[Shyama Neihsial, Zonun Wellness 
Thupatna: Dr. Billy Graham, “Hihkhelh lientak ka neih chuh ka inkuonpihte amau chauh tamtak vei ka nutsiet hi ahi. Hihthak theih hileh ka inkuonte tawh hun tamzaw diek matguo ding ka hi” ati.
America a nupan kikhen a tamtak luot ziekin achate uh hihna kichien tak (identity), lungsietna leh dindetna (stability) atasam [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Shyama Neihsial, Zonun Wellness </em></p>
<p><strong>Thupatna:</strong> Dr. Billy Graham, “Hihkhelh lientak ka neih chuh ka inkuonpihte amau chauh tamtak vei ka nutsiet hi ahi. Hihthak theih hileh ka inkuonte tawh hun tamzaw diek matguo ding ka hi” ati.</p>
<p>America a nupan kikhen a tamtak luot ziekin achate uh hihna kichien tak (identity), lungsietna leh dindetna (stability) atasam ui. <span id="more-3597"></span>Zie bana chun naupangten amau haw guolpawl (companionship) leh makaihna ( mentorship) le atasam ui.</p>
<p>Leichung a gam khangto pen America le “Pa neilo gam” akiti hiel hi. Ni dang sangin ei mite laka le nupan kikhen atam zaw tai. I hihna leh Pathien lama idet diekdiekna dingin inkuon mah phatbawl leu hin phapen ding in ka gingchai.</p>
<p><strong>Pa leh In : </strong>Pa itih tieng leh ilungchangah IN akingaihtuoh ngala, zie In sunga chun NU leh Chate akingaihtuoh dawk ngal hi. Dr. Chin Khua Khai in chate’n Pa ingaihtuoh dan uh hiti hin agen hi. “Naupang khat kum 2 – 7 a phak sungin ‘Ka pa chauh muon um ahi’ tiin a ngaihtuoh u a; kum 7 – 9 ahung phak uleh, ‘ka pa chuh a tha hatpen, a pilpen,  a thiempen ahi’ tiin angaihtuoh ui. Kum 12 ahung phak tieng uleh, ‘ka pa’n bangmah ahe puoi’ ahun tiu a; kum 19 ahung phak uleh ‘ka pa dawt apawimawh puoi, kei thu thu’n hihmai ingka’ atiu a. kum 25 aphak phat uleh, ‘ka pa’n le ahet hun tieng umtho eive’ ahun tiu a. kum 40 aphak tieng uleh, ‘Ka pa va dawng phawt ingka’ atiu a; kum 60 ahun phak tieng uleh, ‘ka pa dam nalai hileh ka dawtnawp atam nalawm lawm e’ atiu hi. –(Internet News)</p>
<p><strong>Setan in insung nasatak in do:</strong> Lehkhabu thieng ah Pathien in Adam “PA” masapen dingin a bawl a. Pathienin ‘inkuon’ a thupi dan ei etsakna dingin Thilsiembul akipat 2 Chronicles chan ah inkuon pha le sie tamtak ei etsak hi. A tawpna dingin Thupuon sungah “Sapchuom leh Isu Krista inkuon khat suokna, kichenna” in azo hi. William goulooze, “In hi leichung a mun pawimawh pen ahi a, van-gam tuna naipen ahi” ati.</p>
<p><strong>Inkuon ah vaikit hitiu:</strong> Pathien um utna inkuon ahi a, zie a inkuon pen chuh leichunga chanchinpha umna dinga abawl ahi. Inkuon aphat leh khawsung apha a, khawsung aphat leh Sapchuom pha asuok hi. Sapchuom aphat tieng leh Pathien Lalgam in ma asawn hi. Leichunga mi thupi leh missionary minthangte insung pha ngena hung kipan ahiu a, Bible a mi thupite le Pathien lau inkuon a hung kipan ngen ahiu hi. Pastor H. Laithang in hiti hin la a phuok hi. “Insung maicham apat pahchakna la sa in …. Insung maicham apat van-gam kigal muh thei ahi’ atii.</p>
<p><strong>Lehkhabu Thiengah lutkik hitiu:</strong> Thuthunlui hun apat Pathien in mite laka thu age nut tieng leh, Lengte, Thiempute ban ah insung khaitu Pa kawmah thu ana gen masai. Pathien in pasal (Adam) amah bat pih in abawl a, insung leh ganchate chunga thuneihna sangtak a piei. (Gen.1:28-30). Ziechuh ahihziekin Pa chengcheng in insunga Pastor na semchiet dinga Paul in mawpuokna ahun piek sepdawk ding ahi. (1 Timothi 2:8)</p>
<p><strong>Pa leh A Zi :</strong> Judate chawndan (culture) in numei hi akawihniem mahmah u a, van dan in a ngaihtuoh ui, Rabbi-te zingkal chenga apauchamnau chuh: “Aw Pathien, numei a nei bawl loh ziekin ka kipak “ tih ahi hiel hi. Chun, abuoipih mahmah u khat chuh: “Numei te’n thagau anei ding uom?” tih ahi nalai hi. Zie guolmah chun, ei mite’n le numei hi ina kawihniem mahmah u a. “Numei thu leh vawkkuong dawng” tih leh “Numei (zi) chu ut hun huna thentheih” tih ngaihdan nei bang ina um ui. Ahihziekin, England gamin numei hi ana thupi ngaih taluo kit u a “Leng” danin ana nei hiel uh ahi. Lehkhabu thienga Pathien in “Panpihtu” (Gen. 2:18), “Lungsietna kikawppih” tihhaw hi ana gen hi. Pathien in agen guol taka panpihtu a mata Pa’n bangkima ma kaih ding hi ahi.<br />
•	Na zi kawmah hetthiemna um in,<br />
•	Na zi panpih inla, duot in<br />
•	Na zi chuh na in zula Grep gahnuom tak ahih ding ahi (Sam 128:3)</p>
<p><strong>Pa leh Acha: </strong>Judate’n achate uh aneulai u a kipatin a Ho in lamah akizuihsak u a, ahung let tieng uleh Ho thu lam limsakmi ahung hiu hi. Eimite’n ichateu in ei ngaihlai leh ipawtsansan u a, ei ngaihtakloh guot zawh a, nu leh pa sanga alawite ahun ngaihzawk guot tieng uleh ingai pan zel u a. Ziehi chuh akikhel lam ahi nuom tai. “Achiehna ding lampi ah naupang til in…. chiehmang lo ding ahi. (Thuchingte 22:6) “Na chate sum pie kinla, nahun matpih zawn” Anon.</p>
<p>•	Na chate na dawhkan tuoma Olive sel tawbang ahih ding uh ahi. (Sam 128:3)<br />
•	Chate gila gah gochan… go umna ah na lungthim um (Sam 128:3, Mat. 6:21)<br />
•	Tichun malsawmin um inlau (Sam 128:4)<br />
•	Chate’n midang sangin Nu leh Pa thu mang utzaw ahiu<br />
•	Na chate “Mingawl/ mi bangmahlo” ti a sap/ ho ngeiloh ding ahi.<br />
•	Na chate khut na sepsak in, Bible chang enlo a gen kisin sak – Hudson Tylor<br />
•	Na chate malam ding ahihna dinga na deih dan takin sam zingin (eg Lehkhathiempa!)<br />
•	Mite lakah na chate ziekin na min chieh ding ahi. (Sam 127:5b)<br />
•	Leichunga kenga chieh chengcheng lakah mihingte anausen sawt pen a, pille apil pen hi. “Leichunga mi thupi tamtak te chuh anaupan lai u a, a thu het leh a thil tuokkhakteu apat chi hung kituh gahdawk ahiu hi.</p>
<p><strong>Pa Chau (Part time Pa) : </strong><br />
•	Zi leh chate ngaihsaklo hiela thildang buoipih (1 Tim. 5:8)<br />
•	Insunga bangmah hih nuomlo, mi ina taima mahmah pa<br />
•	Insunga azi leh achate kawma sakeibaknei guola hangsan, milaka uipi gucha bang<br />
•	Mahni zi kawma lungna zingzieng, nungak/ nuthawite kawma lungna theilo hileh kilawm<br />
•	Zi leh chate heta chilphuon nawk hiela mi dang gensie<br />
•	Insung kikhawp, pauchamna, bible sim lama azi achate puihguoh mawng2 lo</p>
<p><strong>Pa taktak (Fulltime Pa)</strong>•	A hatloh leh asihnipna lam kiheta Vana Pa Pathien bel zing mite (Sam 91)<br />
•	Bangcheng sanga azi leh achate mah ngaihkhawkpen a nei zing<br />
•	Mite laka hangsan insunga azi leh chate dinga nel umte<br />
•	Nungak/ nuthawite thiengtho taka suohpih guola ente<br />
•	Insunga thanuom, milaka le thanuom te<br />
•	Thumanloh gen leh kinielna ngawlhuoi gena chiekchieklote (1 Tim. 4;7)<br />
•	A zi leh achate insung kikhawppiha Ho in lama ma la zelte<br />
•	Taksa, lungthim leh thagau tawh in a um a, chate makaih zing</p>
<p><strong>Pa leh Sapchuom:</strong> Pa chengcheng insung a Pastor ahihziekun, Pa in a chate Ho-in lama puih ding chuh amawhpuok ahi. Naupanlaia Sunday School kai ngei leh kai ngeilo nasa takin akikhiei. Pathien mimat tamtak haw hi Sunday School a piengthak tamtak a um ui. Kristien Pa lawhting hihna dingin sapchuom mite muon ahih ngeingei ding ahi. </p>
<p><strong>Pa leh Leichung: </strong>Ei mite ilungnat tieng uleh “Pa leh Pa, pa chiet chiet” itih sek uhi ngaihtuoh det det leu hin, tih ngam chi ahi puoi. Leichunga kikhiekna nei lienpen chuh pa hi ahi. Pa khutdawh le mi pa ahi a, thapi a lenglutle mi pa ahi. Gamkhat puo President le mi pa ahi. Pa ting taktakte chuh achate pa chauh hilo in, a zi a dinginle Pa ahi. Mi khenkhatte chuh ‘Khawsung Pa’, Nampumpi pa leh ginna a Pa tih theih khawp le a um hi.<br />
•	Na cha leh inkuonpihte a ding Pa ting in um in<br />
•	Zuihtheih dingin um in<br />
•	Na insung gelfel mi hih guon (Isai 38:1)<br />
•	Kimuong ngam in<br />
•	Tup (Principle) nei in um in<br />
•	Nang le nang kizah in</p>
<p><strong>THUSITNA: </strong>Leichung ki-etkawlna (government) lak lakah insung ki-etkawlna a upa pen a, zietaka chun Pa masa pen chu Adam ahi. Pathien leh Pa a pankhawm tieng uleh insung ki-etkawlna bubit in aum hi. Leichunga Pa cheng Pathien, Amah pa chengcheng Pa kawmah kumsawt in chawldamta ding ahiu.</p>
<p>…………………………..</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3597</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ten reasons to Smile</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3595</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3595#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 07 Aug 2010 17:57:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[Shyama Neihsial]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3595</guid>
		<description><![CDATA[Dropped in by Shyama Neihsial, (9436 853358) Zonun Wellness 
1.	Smiling makes you attractive. We are drawn to people who smile. There is an instant attraction. We want to know them.
2.	Smiling changes your mood. Next time you are feeling down, try putting on a smile.
3.	Smiling is contagious. Smiling brings happiness to you. Smile a lot. You [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Dropped in by Shyama Neihsial, (9436 853358) Zonun Wellness </em></p>
<p>1.	Smiling makes you attractive. We are drawn to people who smile. There is an instant attraction. We want to know them.<br />
2.	Smiling changes your mood. Next time you are feeling down, try putting on a smile.<br />
3.	Smiling is contagious. Smiling brings happiness to you. Smile a lot. You will lighten up the room and draw people to you like a magnet.<span id="more-3595"></span><br />
4.	Smiling relieves stress. When you are stressed, put on a smile. The stress should be reduced and you will be able to take action.<br />
5.	Smiling boosts your immune system. Your immune function improves because you are more relaxed. Prevent flu and colds by smiling.<br />
6.	Smiling lowers your blood pressure. When smiling there is a measurable reduction in your blood pressure. Smile and you will see.<br />
7.	Smiling releases endorphins, natural pain killers and serotonin. Studies have shown that smiling releases these three and makes us feel good. Smiling is a natural drug.<br />
8.	Smiling makes you look younger. The muscles used to smile lift the face. Don’t go for a face lift; just try smiling your way through the day.<br />
9.	Smiling makes you seem successful. Smiling people appear more confident, are more likely to be promoted, and more likely to be approached.<br />
10.	Smiling helps you stay positive. When we smile our body is sending the rest of us a message that “Life is Good!” Stay away from depression, stress and worry by smiling.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3595</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ME 28-31 July, 10</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3593</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3593#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 01 Aug 2010 07:02:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[News]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3593</guid>
		<description><![CDATA[Th. Lokshwar tuhtu omlou in Dy Speaker din telching uh
Assembly Speaker in Assembly Session khawlsak
Imphal, July-30: Manipur Assembly Monsoon Session apaisa July 7,2010 akipan om tuni’n Assembly Speaker Dr S. Budhichandra Singh in hunchiam omlou in khawlsak(adjourned sine-die) hi. Speaker in Session om sungin MLA-te taima taka telin business tuamtuam a discussion(kikupkhawmna) hoihtaka paithei  [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Th. Lokshwar tuhtu omlou in Dy Speaker din telching uh<br />
Assembly Speaker in Assembly Session khawlsak<br />
Imphal, July-30: </strong>Manipur Assembly Monsoon Session apaisa July 7,2010 akipan om tuni’n Assembly Speaker Dr S. Budhichandra Singh in hunchiam omlou in khawlsak(adjourned sine-die) hi. Speaker in Session om sungin MLA-te taima taka telin business tuamtuam a discussion(kikupkhawmna) hoihtaka paithei  ziakin kipahthu gen a, Session sungin March 31, 2011 tana Manipur sum zat ding(Budget) Rs. 5075 crore val pass ahihban ah Govt bill tuamtuam 7 leng House in pass hi’n gen hi. <span id="more-3593"></span>Tuni in Assembly Session ah Deputy Speaker ding telna om a, zan sun dak 12.00 tan nomination paper piaklut theih dinga hun kihon sunga pelut omsun 1-Khundrakpam A/C a by-election omlai a Congress(INC) ticket ching Th. Lokeshwar Singh tuhtu omlou in ching hi.<br />
       Tuni’n Assembly Session ah O. Joy, Dr Ng. Bijoy, RK Anand leh Dr I. Ibohalbi in Private Members’ Business a puaklut uh Manipur singtangmi leh phaijangmi kuapeuh Manipur gamsung koilai munpeuh a tengin khawsa thei ding in Dan(legislation) bawl ding ahi, chih tungtang genkhawm uhi. Huai thu pawlut MLA te’n Manipur ah niteng in mihing pun ziakin phaijangmite leng singtanggam ah a  ten theihkei ua leh ki-it tuahna leh namkal kituahna tanpha sethei ding ahi chi’n pang uh a, O. Joy,MLA in Manipur gam 1/10 alian phaijang bial ah km 1 kimkot(1 sq km) ah mihing 103 om a, hileleng singtanggam Tamenglong ah sq km ah mihing 25, Ukhrul ah 31 leh Chandel ah 36 lel om a, huaiziakin phaijang mite singtanggam ah leng a ten theih uh ngai hi’n gen hi.<br />
        Rev Minister Th. Debendra in “Manipur Land Revenue &#038; Land Regulation Act,1960” kichi Centre in Act a bawl ahihman in huai khek(amend) theihna provision om mahleh kintak a thupukna bawl hitheilou hi’n gen a, Power Minister Phungzathang Tonsing in Indian Constitution a provision nuaiah singtangmite kepbit(protection) om Assembly in a khoihbuai vual hilou hi’n leng gen behlap hi.<br />
Chief Minister O. Ibobi in leng Constitution a tribal-te humbitna piaka om khoihsiat vual hilou hi’n gen a, District Council-te ah thuneihna bangbang piak ding hiam chih govt in a ngaihtuah laitak hi a genkawm in Assembly ah tunung in puang ding hi’n taklang a Private Members’ Business pawlut MLA 4 te’n a thusun uh zukkik dia a nget dungzui in O. Joy, Dr Ng. Bijoy, RK Anand leh Dr I. Ibohalbi in Private Members’ Business a puaklut uh zukkik in huaithu genkhawmna tawp thei hi.</p>
<p><strong>SBI Officer Mr Tunglut khah hita<br />
Imphal, July 30:</strong> State Bank of India, Secretariat Branch, Imphal tungtawn in kumlui in Rs. 46,50,100 lakkhiak (draw) in om a, hiai tungtang ah sum draw khetu Bishnupur DC office a Cashier leh Staff khenkhat mat ahihnung in, SBI/Secretariat Branch a Accountant leh Cheque Issuing Officer lenlui, tulel a SBI/CCpur Branch a Field Officer lenthak Thuamzamung Tunglut thudotna neihding in CID (Crime Branch) te’n apaisa July 27, 2010 in Imphal tun uhi.<br />
DC/Bishnupur office a Cashier Ch Yaiskul in Rs 46 lakhs val lakkhiakna ding in bank dan tawh kituak in document bukim tawi a, SBI/Secretariat branch a semte’n a etkhiak nung un sum draw khiaksak a om hi’n kigen hi. Himahleh, 2010 in hiai tungtang ah DC/Bishnupur in sum ki draw pen theihpihlou ahihdan Police ah FIR bawl a, tuanung in Cashier telin DC office nuai a sem khenkhat mat in om ua, amaute apan sum lakh tamtak leng muhkhiak hidan in gen uhi.<br />
Zan sunnung dak 2.00 in MG Avenue a SBI Main Branch ah United Forum of Banks Union, Manipur State Branch a  Convenor H. Kishwarjit Singh leh SBI Officers’ Assn, Manipur Region a Secretary  Ch. Lilabanda makaihna in Press Conference neih in om hial a, bangziak a CID(Crime Branch) te’n SBI officer Thuamzamung Tunglut a mat mawk uhiam? Bank procedure zui a nasem-te nelhsiah a om ahih a, hiai tungtang a kigolh teng matkhiak ahihnung a a mawhteng bank te’ tung a khuksak a om ding ahihleh bank te’n a septheih bangbang sem ding uh chi’n Manipur government vau uhi.<br />
Manipur a SBI genlouh bank om tengteng in state government/police te’ nasepdan mawhpaihna in zan apan in badge vom belhchiat ua, July 30, 2010 apan mawhna neilou Thuamzamung khahkhiak ahihkei leh kiphinna nasatak kipanding chi uhi. Tuni in Court in Thuamzamung bail in khah a, tua tawh kiton in United Forum of Banks Union, Manipur State Branch makai tamtakte’n Lamka a a tenna mun tan hongkha ua, Imphal a asepna lui SBI/Secretariat Branch ah amah vaidawnna a om zawh in Lamka a CCpur Branch SBI ah leng vaidawnna program neih in om nawn hi. Tuni a court ah Mr Tunglut dinsak ahih hunsung in Manipur a SBI officer, staff leh bank tuamtuam apan staff a za asimte paikhawm in court campus ah pumdim ua, kuaman thil hihkhiallou (innocent) te mawh khuksak sawmna tawpsanta uhen chi uhi. Manipur govt in sum negute a theihkhiak leh matkhiaknung un sum a lakh a sim mukik ua, huchih lai a bank a semtute a mat teitei lai uh theihsiam theih hilou chi uhi.<br />
DC lehkha bukim tungtawn a sum piakkhiak ahihna ah Thuamzamung in a hih ding mah sem hi a, mawhna neiloupi custody a koihna ding ziak bangmah omlou a, state govt top official hunkhop a kigolh ziak ua, mawhna neiloute’n thuak ding ahihleh maban ah ki dai maimai lou ding ahi chi’n SBI Officer Assn a General Secy in tuni mah in gen hi. Manipur Chief Minister kiangah zan in SBI leh North East Bank forum in lehkha apiak nung un zingchiang in leng pelai ding uh hi’n kigen a, hibang thil Manipur khangthu ah om nawnkei hen chi uhi. </p>
<p><strong>CDSU te’n Rally pai din thupuk  uh<br />
Lamka, July-30:</strong> CCpur District Students’ Union(CDSU) makaite tuni nitaklam  in Hiangtam Lamka a YPA Gen HQ Office ah meeting  uh a, zan a Committee on Prevention of Tribal Areas, Manipur (COPTAM) te’n  bandh a bawl uh tungtang  genkhawm uhi. Bandh omlai in  Phouchakkhai ah Tedim Road Bus Owners Assn apan driver leh handymen-te  ban ah Sanathoi s/o Binoy of Kangvai Bazar leh Tomba s/o Kulachandra of Kangvai bazar-te’n CDSU makaite leh volunter-te a vuak ziak un driver/handyman-te dakkal 48 sung a kipuangkhe ding a CDSU in thupiak a bawl uh paisuak ding in gen uh a, khut khate  laka makaidiak  Kangvai  bazar mi 2 te CCpur Police te’n FIR a register louh ziak un  mawhpaih uhi.  COMTAM in August 2, 2010 apan Manipur Govt activities leh Govt office teng boycott a puan  uh CDSU in  full support bawl din  leng thupuk uh a,  CDSU makai leh volunter vuaka omte thuakpihna in August 3, 2010 in CCpur dist ah Mass Rally neih ding in leng thupuk uh hi’n thutut kingah hi.</p>
<p><strong>Rengkai ah Farmers’ Mela kipan<br />
Lamka, July-30:</strong> Rural Women Upliftment Society (RWUS) saina in  Rengkai Community Hall ah Farmers’ Mela kipan a, Mrs. Mannuamching, MCS SDO/CCpur khuallian apang in hong hi. Huai ah Special invitees in T.Paugou, DAO leh M.Ginzalian AAO pang uhi. Chief Guest in  agenna ah loukhoumi(farmers)te  omlou in nek ding omlou ding a, an tellou in kuamah om theilou  ding ahihman in loukhou mite’n mahni hihna  kizahpihlou ding in  gen hi. Nidang  a tuilou munte ah  inn ngen dimta a, town area ah census 2011 in 200-300 % a polulation kibehlap in  nekding tawm deuhdeuh hi’n gen hi. Huaiziakin  loukhoumite’n buh-le-bal tamsem piantheihna ding ngaihtuah a, loukhawhdan khek hun hi’n gen a,  a theizaw leh siamzawte’ loubawldan dotzel poimawh hi’n gen hi.Farmers Mela tungtawn in  loukhou mite’n pan lakthak ahih deihthu gen hi. Huai Mela ah SGH/ Farmers Club 24 in Stall hong in  mehding leh khutsiam thilbawl tuamtuam koih in zuak  uh a, July 31, 2010 tan sunzom ding uhi.</p>
<p><strong>SDPO/ Thanlon in Lamka nusia<br />
Lamka, July-30:</strong> Khuplen Lhouvum, MPS, SDPO/ Thanlon in  SDPO/Tamenglong len ding a govt in order a suah dungzui in tuni’n  SP/CCpur in khahkhia(release) a, aman tuni mahin Lamka potsan hi. Amah lun luah dingin tunung sawtlou in    SDPO/ Tamenglong len Luichinthang Ragui, MPS hongpai ding hi. </p>
<p><strong>IGNDPS sum laktheih ding<br />
Lamka, July-30:</strong> Indira Gandhi National Disable Pension Scheme(IGNDPS) 2009-10 sum ngah dia telkhiak a omte’n Aug 2, 2010 zinglam dak 10:30 apan nitaklam dak 3:30 sung in Lamka Police station ah  Janurary- Dec 2009 sung ading panpihna sum kha 1 in Rs.200/-zel   rate a ngah ding uh lathei ding uhi. Huaiban ah Old Age Pension(Red Card ) kihawm laia sum la khaloute ading in Aug 2 mah in laktheih ding chihthu om hi. </p>
<p><strong>Ex-officio Member din MDC 4 lalut<br />
Lamka, July-30:</strong> Paite Trible Council (PTC)  office a Conference Hall ah tuni’n Central Working Committee(CWC) meeting om a, huai ah PTC Singngat Block, Lungthul Block leh Lanva Block election result  pom  banah agenda tuamtuam genkhawm uhi.  Meeting zawh in PTC sung a MDC 8  kipahpihna hun zang uh a,  ex-officio member ding in MDC 4 -H.Mangchinkhup,  Kamsuanlun,  Khaikhanmung  leh Sumlianthang lalut  uh  a, Pastor V.Jamkhanthang in Pathian kiang ah thumsak  hi. PTC President L.Pumzanang in a genna ah Pathian vualzawlna thupitak ziak in PTC sung ah Minister 1, MLA 1 leh MDC 8 om  a, huaite  pankhawmna  ziak hi’n gen hi. Minister, MLA leh MDC te tawh pangkhawm a genthei diakte dopkang ding dan leh gamsung a lemna-muanna omtheihna ding a na septouh zel hidin gen hi. Programme zawh in MDC 8 te kipahpihna in PTC President tenna inn New Lamka ah ankuang umpih uhi.</p>
<p><strong>Tomba leh Sanathoi tellou hi’n puang uh<br />
Lamka, July-30:</strong> Zan in Phouchakkhai a CDSU President leh makai hunkhop soisate lak ah Sanathoi s/o Binoy (Kangvai Bazar) leh Tomba s/o Kulachandra of Kangvai Bazar tel uh chihthu tawh kisai in  JAC Phougakchao Ikhai pawlin  huai mi 2te tellou uh chi’n  tuni’n Press ah thu hongtun uhi.   </p>
<p><strong>MAKTAB/CCpur in kipahman hawmkhia<br />
Lamka, July-30:</strong> MAKTAB/CCpur te’n tuni nitaklam  in Zomi Colony a Jama Masjid ah Madrasa Madinatul Uloom Institution nuai a Muslim naupangte’n Arabic pau(Koran) a zil uh kumteng a  kipahman piakna hun zang uhi. Huai ah Muslim nangpang a siamdeuh  bangzahhiam kiang ah kipahman pia uhi. Student-te’n Koran a  zilna uah a hahpan sem theihna ding un hasotna kawmin kumteng in kipahman hawmkhiakna om zel hi’n gen uhi. </p>
<p><strong>COPTAM in bandh thu ah thupuan bawl<br />
Lamka, July-30:</strong> Committee on Protection of Tribal Areas, Manipur(COPTAM) apan thusuak dungzui in July 29, 2010 in Phougakchao mipite’n  Kangvai ah CCpur  District Students’ Union(CDSU) leader  khenkhat tunga khut a khak uh mawhpaih uhi. COPTAM in Census a thil paidan diklou leh district gamgi khoihbuai ahih banah phaijang biala DC te’n singtanggam tawh kisai land record a hentang uh lungkimlouhna in hill districts bandh bawl uh a,  COPTAM in ngetna a bawl state govt in a nelhsiah lungkimlouh latsakna in COPTAM volunteer te’n PWD in Kangvai a sign board atak lakhia uh a, huai Phougakchao area mipi leh community dangte tunga lungkimlouhna ziak hilou in govt tunga lungkimlouh ziak hi’n leng puang uhi.<br />
Hileleng Phougakchao bial mipite bangziaka bandh kalh a gamtat hichi lunglut uhiam chih dotna bawlkawm in huai area a makaite’n a zekai ma in CDSU makaite tunga a thilhih uh lemna om theihna da panla dingin COPTAM te’n theisak uh a,huchi ahih kei aleh thil deihhuailou tung a om leh amau mawh a kipuak ding ban uah CDSU in aphut bangin govt in leng action a lak ngai hi’n taklang uhi. Huailou in PWD in district gamgi bikhiah theihna ding thuneihna nei uhiam chih leng dotna bawl uhi.<br />
Bangtenghileh singtangggam district gamgi(original boundary) khen lamdang hitheilou himhim ding hi’n leng COPTAM in puang uhi.<br />
COPTAM in Hill district bandh bawlna a panlateng tung ah kipahthu gen kawm in maban ah leng state govt in a limsak kei aleh organisation tuamtuam tawh pangkhawm in maban ah panlak touhzel hiding in Thangfkam Lupheng, Secretary in thusuah bawl hi.</p>
<p><strong>News in picture</strong><br />
Electric pailouh hun in SP office a staff-te’ room miallua a suntanglai inleng candle  dekawm in nasem  uhi. Tulai in  SP office staff te’n  Dist Council nuai a Primary Teacher mi 600 te verification buaipih lel uhi.</p>
<p><strong>Governor in Sumang Lila Festival uap<br />
Imphal, July-30:</strong> Konung Lampak a Iboyaima Sumang Lila Sanglen ah Manipur State Kala Academy(MSKA)-te’  saina in  tuni’n 38th All Manipur Sumang Lila Festival,2010 kipan a, huai ah Manipur Governor Gurbachan Jagat khuallian a pang hong hi. Governor in Manipur a Sumang Lila kepbit a puah poimawh a sakthu gen a, huai ding in Manipur govt in leng pan lakpih ding hi’n kigen hi. Tuni a function ah kumlui a Sumang Lila Festival tawh kisai a kipahman tuamtuamte Governor in pekhia hi.</p>
<p><strong><strong>Central apan official 9 hongzin ding<br />
Imphal, July-30:</strong></strong> Manipur ah niteng vanzat thil poimawh tuamtuam(essential commodities), thautui leh nek-le-tak banah Gas tanpha kitaksap ziakin haksatna thupitak om dinmun enkhe ding in Union Home Ministry nuai a Secretary(Border Management) AE Ahamed,IAS makaihna in central official 9 in July 31,2010 in Manipur hongpha in thil omdan hong enkhe ding uh hi’n kigen hi.  Imphal hongtun nung uh sawtlou in Chief Minister’s Secretariat ah amau telin High Level meeting poimawhtak om ding a, huai ah Chief Minister leh Minister-te banah Chief Secretary,DGP leh akisaipih official tamtak tel ding uhi.  </p>
<p><strong>NH No. 39 ah Gari paisuak thei ding<br />
Imphal, July-30:</strong> Imphal-Dimapur lamlian(NH No. 39) a Maram bazar kiangah zan  zingsang dak 7.30 vela menchim om ziakin Dimapur apan Imphal zuan gari-te  paisuak theilou uh tang(stranded) uh a, menchim omna mun ah tuni’n nasep zawhsiang phial hi a, July 31,2010 akipan in Imphal zuanin Gari neute paisuak thei ding hi’n kigen hi. Menchim ziakin tuni tan in Gari 100 val Maram kiangah tanglai uhi. Huailouin July 26,2010 in Imphal a North AOC ah Imphal-Senapati kala Taxi service 2 hihsiat lungkimlouh latsakna in Naga People’s Orgn(NPO) pawlin zan apan hunchiam lou din Imphal-Senapati kikal Gari paisaklou uh a, tuni’n leng huai kal ah passenger Gari khat leng pailou hi. </p>
<p><strong>Meltheihlouhte’n Non-Manipuri 2 kaplum<br />
Imphal, July-30:</strong> Ukhrul district sung Kamjong PS a Muolbailur ah zan sunnung dak 2.00 velin galvantawi meltheihlouh pawlkhat in Non-Manipuri 2 kaplum uh a, huai thil tunna mun Burma tawh gamgijul apan gamlalou ahihman in siluang 2te tuni tan in Imphal puaktung hinailou uh chihthu om hi.</p>
<p><strong>Damlou etkolna ding sum  laksak uh<br />
Imphal, July-30:</strong> Minuthong Golapati ah zan nitak dak 8.30 velin security hidia gintak thautawite’n frisking a bawllai uh H. Somorjit(32) s/o H. Kumar of Moirang Khoiru Leikai in Yahama atuang in RIMS a ICU ah heart patient(damlou) N. Subhachandra etkolna ding Rs. 1.04 lakh pawkawm a tailai frisking bawlte’n khawlsak in sum a puak a theih un maituamsak in a sum laksak uh chihthu om hi. Huaikhit in  Gypsy in mun tuamtuam ah taipih uh a, nitak dak 11.30 velin Koirengei a NRL pump kiangah maituamsa in nusia uh a, thil omdan police a report lou dingin vau uh chih hi. Somorjit in amah pikhete ‘n a paisan zawh khit uh bangtanhiam nungin amai tuamna a lakkhiak aleh a Gari(Yahama) leng akiang ah na om a, huai atuang in paikhia hi’n gen hi.  </p>
<p><strong>Bus in numei a phutkhak dam zoulou<br />
Imphal, July-30:</strong> Singjamei Chingamathak ah tuni sunnung dak 2.50 velin passenger pawkam a Sunu apan Imphal zuan Bus(No. MN-05/232) “Athoi Express” in numei khat khe palai phukha a, etkol manlouh in a mun ah hi chihthu om hi. Amah Ms Sushila of Singjamei Thongam Leikai hi a,aluang tuni mah in RIMS ah misi koihna mun puaktung in om hi.</p>
<p><strong>Helte 2 tuni’n Imphal puaktung hi uh<br />
Imphal, July-30:</strong> Thoubal district Police Commando, 57-Mountain Division(Army) leh Delhi Police te’n June 15,2010 in New Delhi a Priya Cinema Hall kianglak joint operation bawl a a matkhiak uh PULF(MI Khan faction) atel Md Abbas @ Prakkur Rahman of Thoubal Moijing leh Md Rajauddin of Lilong Turel Ahanbi tuni’n Lenna in Delhi akipan Imphal hong pawtung chihthu om hi. Huai mi 2te March 2008 in Thoubal ah Anal nungak 2 thahna ah telkha uh hi’n leng kigen hi.</p>
<p><strong><strong>Vanapa hall ah CWG ‘meisel’ kipahpihna om<br />
Aizawl, July 30:</strong></strong> Commonwealth Games 19 veina om ding tawh kisai in Queen’s Baton Relay (meisel) taikolhpihna paizel in Manipur apan zan in Mizoram khawpi Aizawl tut hi a, tuni dak 3:45 in Bawngkawn Junction tut hi a, nitaklam dak 5:10 apan in Chief Minister Lal Thanhawla makaihna in CWG ‘meisel’ vaidawnna leh kipahpihna program zat in om hi.<br />
Queen’s Baton Relay Reception Committee Chairman, Mizoram Chief Secretary Vanhela Pachuau in Relay Team Member te zahna pia, kuhkalna leh chihtakna suah a leitung a fankolh un Mizoram in kipahpih mahmah kawm in naktak in vaidawn chi hi.. President, Mizoram Olympic Association leh Vice-President, Indian Olympic Association lenkhaw Chief Minister Lal Thanhawla in Commonwealth Games XIX in khantouhna, lemna leh muanna banah kimawlna a khanlawhna thupitak hon tut deihthu puang hi. Chief Minister in ahihleh Postal Department-in Stamp abawlthak ‘First Day Cover’ kichi leng honkhiakna nei ngal a, hiai First Day Cover kichi ahihleh Cheraw laam (bamboo dance) tuanna hi’n kigen hi.<br />
Chief Minister Hawla in “kimawlna kichi gamgi neilou hi a, kimawlna tungtawn in ki itna, kipumkhatna leh ki ngaihnatna sem tungthei gige ahi” chi hi. Aizawl khawpi ah Rajiv Gandhi Sports Stadium bawlna ding in sum tamtak sen ngailai a, huai ding in state government in pan naktakin la ta a, a kisaipih ministry ah sum ngetna khiatkhit hita chi hi. Organizing Committee, XIX Commonwealth Games in Opening Ceremony-ah Cheraw laam lakdia Mizoram a telkhiak uh state govt official tuamtuam in kipahthu puang uhi.<br />
Tu nitaklam a program om ah Assembly Speaker R. Romawia, Assembly Deputy Speaker John Rotluangliana, Transport Minister P.C. Zoram Sangliana, Sports Minister Zodintluanga, Sports Secretary, D.C leh S.P. Aizawl banah Sports Minister lui hunkhop leh civil society apan YMA, MHIP MUP, MJA leh MZP makaite leh HQ 23 Sector Assam Rifles apan heutu tamtak paikhawm ua, Mizoram leh India malsuahbial apan kimawlna tungtawn a minthanna ngah mi 43 leng paikhawm uh chi uhi.</p>
<p><strong>Obama in joint session ah thugen ding<br />
New Delhi, July 30:</strong> United States President Barack Obama in November 2010 chiangin India hongpha ding a, parliament joint session ah thugenna neiding hi. George W Bush in US President aletlai in Indian’ parliament joint session ah thugenna neihsawm mah leh lawhsam chi uhi. Government thusuak in tuni a agenna ah, Obama in November 9, 2010 chiangin New Delhi a India innpi tungnung zaw leh nuainung zaw ah a kigawm in thugenna neiding chi uhi.<br />
	Barack Obama in India hong vehthei ding chih chetna (confirmation) bawl ahih tawh kiton in parliament winter session leng November nipi kal 2 na vel in pat hiding in gen in om a, Obama in US President a letnung a India hong phak masakna pen ding hi’n kigen hi. Hiai hun ah India leh US kitanauna etthak hiding a, kong tuamtuam ah kilemna leng bawl hiding hi.<br />
Thusuak dang khat kingahdanin, US President lui Bush in March 2006 in India hongpha a, Parliament joint session ah thugenna hong neihsawm mah leh lawhsam chi uhi. Hiai hun in left party te telin political party tuamtuam in Bush boycott ua, US President boycott hilou in Bush boycott uh ahihdan takalng uhi. Iraq gaal tawh kisai in India a left party te’n George W Bush mawhpaihna sangpen ana pia uhi. </p>
<p><strong><strong>Computer class kipan ding<br />
Lamka, July 30:</strong></strong> Thawnsau Computech, Zion Street, Central Lamka ah August 5, 2010 (Ningani) apan in course tuamtuam sinna dia admission bawlte ading in zing leh nitak in class kipan ding chih thu kiza hi. Hiai hun ah, Basic Computer Application telin DTP leh computer tawh kisai himhim tulai huntawh kituak ki sinsakna neih hiding in kigen hi.</p>
<p><strong>Leitung ah mihing 8 billion om ding<br />
Washington, July 30:</strong> Leitung pumpi ah 2025 chiang in milip tuk leh dingawn (billion ) 8 bang phazu ding hidanin suikhia ua, huai apan kum 40 nung in leitung pumpi ah mihing 9.4 billion khawsata ding chi uhi. US expert thusuak dan in, tua hun (2050) chiangin India milip chauh leng 1.7 billion phading chi uhi. Tulel in India ah mihing 6.9 billion om a, China te aphaklouhna 1.3 billion chauh in samta chi uhi. 	Leitung khangthu ah Africa te’ population khang hatpen a, hiai dan a apaitouh zel leh a khandan uh tehtham ching ding chi uhi. US Population Reference Bureau thusuak danin, Tulel a leitung pumpi ah China tuk a population tamna om nailou a, azom in Indi ahi a, USA, Indonesia (235 million), Brazil (193 million), Pakistan (185 million), Bangladesh (164 million), Nigeria (158 million), Russia leh Japan (127 million) hi uhi. </p>
<p><strong>JULY 30 2010 ISSUE:</p>
<p>COPTAM in mi vuate leh bus neitute dakkal 48 sung hunpia<br />
Phouchakhai a  buaina ah mi 15 liam</p>
<p>Lamka, July 29: </strong> Census Operation-2011  pailel tungtawn a gam leh leitang kisuhsak sawmna om chih ziak a singtangmite’n pawlpi adinkhiak uh Committee on Protection of Tribal Areas, Manipur(COPTAM)  pawlin tuni zing dak 6 apan nitaklam dak 6 tan Manipur singtanggam adiakin tutung census in a sukkhak bial (Chandel, Sadar Hills, Senapati leh CCpur dist) ah total bandh puang uh a, singtangbial district teng ah bandh khauh mahmah hi’n kigen hi. Kangvai khawpel zek a ‘Phouchakhai’  ah tuni’n buaina om in, CDSU President telin mi 15 vel  liam uh a, gari 4 khetsiat in om hi. COPTAM Chairman Letpu Haokip in tuni a thiltung pen “Manipur integrity deihloute’ thilhih hi a, phaijangmite sangin singtangmite’n integrity deihzaw” chi hi. COPTAM in  singtangmi soisatute dakkal 48 hunsung ngei a police khut ah kipekhe ding in theisak uhi.<br />
KSO Gen HQ a President Peter C Mate in ataklatna ah Chandel, Ukhrul, Senapati, Tamenglong leh Sadar Hills a student orgn tuamtuamte apan tuni bandh tawh kisai dawnna(respond) hoihtak ngah ahihdan gen a, Ukhrul ah Tangkhul students (TKS) te leh Tamenglong a Zeliangrong Students (ZSUM) te’n bandh bawlte support uh a,  ANSAM in leng singtanggam a kekthei kei himhim ding chi uh hi’n gen  hi. Lamka khawpi sung ah dawr/dukan, sumbuk leh siamsinna innteng kikhak vek a, gari tai muh ding omlou hi. Huchih lai in zinglam dak 9:30 velding in COPTAM volunteer te’n Kangvai khawlai ah   Manipur govt nuai a Public Works Deptt in hun sawpi apan a  tunkhiak uh ‘WELCOME TO BISHNUPUR DISTRICT’ kichi  tuahkhia in, 1948 land record dungzui a CCpur’ Village boundary (Kangvai/Phouchakhai) khawnawl Tedim road kantan a luiluang tung ah va taak  uh a, huai phet in Phouchakhai ah patau daak khen ging uh hi’n kigen hi.<br />
Gamgi (boundary) thu a buaina om chihthu zak in CCpur District Students’ Union(CDSU) President Lalkhohao Chongloi makaihin CDSU executive member-te’n buaina mun vadelh  uh a, huchih lai in Phouchakhai mipite’n CDSU President tel in Lamka lam mi 15 vel kivuak huan uh   a, gari 5 leng khetsiatsak uh hi’n kigen hi. Huai a mipi mivuate lakah  Imphal- Lamka (Tedim road) kal a bus service-te pawl leg tel uh hi’n mit mute’n gen uhi. Huai hun ah CCpur police-te tung manlou hileh CDSU makai teng banah bandh volunteer tamloute tung ah mulkimhuaitak thiltung thei ding hi’n gen uh a, huai khua a mipite’n  hiamhei chi tuamtuam tawi uh a, kampau kilawmlou taktak zang leng om hi’n kigen hi.<br />
Lamka pansan a om pressman khat leng video camera tawh lemla a om lai, soisak hi a, a camera tanpha laksak hi a, hileleng a khawnung in pekik nawn uh hi’n kigen hi. CCpur’ Kangvai area ah buaina om chihthu zakphet in Lamka Police, IRB, Army, BSF, Moirang Police leh Bishnupur Commando te’n kidelh huan  uhi. COPTAM makaite’n tuni a thiltung  Manipur Assembly  session  ah puaklut ahihtheih khak leh chi-in Phungzathang Tonsing, Power Minister;  V Hangkhanlian MLA Thanlon;  Thangminlen Kipgen, HAC Chairman;  Thangkholun MLA, Chandel; TN Haokip PHED Minister te a banban in kimuhpih ua, amau leng  etzui ding in ana chiam uh chi uhi.<br />
COPTAM Chairman  Chief Letpu Haokip in agenna ah, “Manipur singtangmite’n i rights uh i claim ngamta ua, tuni a thiltung pen atawpna hilou in a kipatna lel hi a, maban ah painang sautak omlai chi hi. “Nagate’n a gam uh inches 1 leng a humbit ua, en leng i gam uh a kilometer asim  mang ding i humbit ding uh” chi hi. Manipur in territorial integrity kichi gengen mahle uh a taktak in territorial integrity bawltu singtangmite hizaw a, abawhsetu phaijangmite ahi a, tuni in communal line ah thil i paisak ut kei a, sawm leng i sawmkei, mundang a kiphin i hikei a, state gamgi (boundary) leng i buaipih sam kei a, district boundary thulel ahi zaw, chi hi. Huchih lai a, khaw khat hiam, area khat hiam in singtangmite a soisakna uh COPTAM in ngaikhawk mahmah a, a dai dide kei ding a, thil deihhuailou a tunding state govt in vengzaw hen chi hi.<br />
COPTAM leh CDSU in tuni a thupuan abawlna uah, CDSU President tel a makai tamtak leh singtangmi hunkhop Phouchakhai a  soisate  mawhpaihthu puang uh a, khut khatute’ lak a tel Sanathoi s/o Binoy (Kangvai Bazar) leh Tomba s/o Kulachandra of Kangvai Bazar te police te’n dakkal 48 sung ngei a a matkhiak ding uh, Tedim Road Bus Owners Association in khut khatute’ laka tel a driver/handymen te  dakkal 48 sung mah a a puankhiak ding uh chi uh a, hunchiam sung a bangmah a puankhiak theihkei ua, police in leng mi 2te a matkhiak kei leh kiphinna deihhuailou tawpkhawk tan tungding chi’n vauna bawl uhi. Huaikawm kalah, thiltung mawhpaihna in COPTAM leh CDSU in July 30, 2010 apan thuthak om ma teng CCpur dist apan Phaizang (valley) bial ah niteng van/nek-le-tak poimawh,thautui leh atuamtuam lut theilou himhim ding chi’n gaakna thupuan baw uh a, thupiak kalhte’ tung a thiltung bangbang amau mawh kipuak ding chi uhi.<br />
Tuni a Kangvai area ah buaina om hun in Lamka apan MDC 7, Minboi, Kamsuanlun, G.Suanchinpau, M.Gouzamang, Sumlianthang, Sianzadong, Tongminthang Haokip leh Zodinga  ban ah student organistion tuamtuam apan makai leh volunteer tamtak in va delh uh a, vuakliam a om mi 15 te leng CCpur Dist Hospital ah dressing bawlzawh in doctor te’n discharged uhi.</p>
<p><strong><strong>Dist Magistrate in 144 Cr PC  puang<br />
Lamka, July-29: </strong></strong> Kangvai area leh akim lak ah buaina leh thil hoihlou tungphut thei  hi a theih ziakin  Addl District Magistrate/CCpur in  tuni sun apan thuthak om masiah zat ding in Cr PC 144 puang a, huai dungzui in mun khat ah mi 5 sanga tamzaw  omkhawm phal ahihlouh banah pawlam ah hiamhei leh galvan tawikhia a om phal hilou a, hileleng huai in duty a om Police leh security-te huam khalou ding hi’n thusuak in taklang hi. </p>
<p><strong>Minister in Dictionary hong ding<br />
Lamka, July-29:</strong> “The English to Simte Dictionary” kichi July 31,2010 zinglam dak 11.00 in Simveng a SYO Hall ah PhungzathangTonsing, Minister(Power, Hort &#038; SC, Science &#038; Tech) in khuallian a pang in hong(release) ding hi. Huai ah Guest of Honour in Langkhanpau Guite, Chairman,MDC pang ding a, Functional President in Daniel Byrne,Principal, Tiny Tots’ Unique School pang ding a, Hosts in Jamkhanpau Simte,MDC leh Gouzamang,MDC pang ding uhi. Huai Dictionary bel Rev L. Liankhanlal Simte in a kaihkhawm(compiled) hi a, B. Dongzalian Simte leh a innkuanpihte’n a bawlkhiak uh hi’n thutut kingah hi. </p>
<p><strong>Chandel MDC Chairman lopna<br />
Lamka, July-29:</strong>  M.Phungpi Organisation(MPO), Gen HQ pawlin tuni sunnung dak 1.00 akipan in MPO President Upa Khamzathawng Manlun tenna inn Zomi  Colony ah Chandel a MDC Chairman M. Lhunkhosei @ Sesei Zou kipahpihna in ankuang luina neihpih uh a, huai ah  Rev S.K Manlun in Sesei Zou ading in Pathian kiang ah thumsak hi.</p>
<p><strong>PTC a ex-officio CWC din lalut ding uh<br />
Lamka, July-29:</strong> Paite Tribe Council(PTC) Head office a Conference Hall ah July 30,2010 sunnung dak 2.00 in PTC Central Working Committee(CWC) meeting nei ding uh a, huai ah MDC election a ching PTC mi 8 kipahpihna leh lopna om ding a, huaite laka PTC CWC member hikhalou MDC 4te ex-officio CWC member ding in laklutna programme zang ding uh chih thutut kingah hi.</p>
<p><strong>MDC 7 kipahpihna &#038; vaidawnna om<br />
Lamka, July-29:</strong>  New Lamka Youth Club te’n New Lamka East &#038; West bial apan  MDC cing mi 7  kipahpihna leh vaidawnna program kithuah July 31, 2010 sunnung in New Lamka Y/C office ah nei ding uhi. Huai programme ah Langkhanpau Guite, Chairman MDC, H. Mangchinkhup, MDC; M.Gouzamang Guite, MDC; H.Jamkhanpau Simte, MDC; P.Sianzadong, MDC; G.Suanchinpau, MDC leh M. Ginzapau,MLA  tel ding uhi. </p>
<p><strong>Assembly ah Bill  6 pass uh<br />
Imphal, July-29:</strong> Manipur Assembly Session ah tuni in Bill tuamtuam 7 genkhawm in bangtanhiam nungin huai Bill-te abanban in passed uhi. Chief Minister O. Ibobi in “The Manipur State Minorities Commission Bill,2010”; “The Manipur Essential Services Maintenance(Amendment) Bill,2010”; “The Manipur Municipality Community Participation Bill,2010”; “The Salaries and Allowances of Members of the Legislative Assembly(Manipur) 18th Amendment, Bill 2010”; “The  Salaries and Allowances of Ministers(Manipur) 11th Amendment Bill,2010”leh “The Manipur Appropriation(No. 3) Bill,2010” House in pass dingin move a, huaite pass ahih khit in Co-operation Minister Y. Erabot in “The Manipur Co-operative Societies(4th Amendment) Bill,2010” pass dinga a move leng House in pass hi.</p>
<p><strong>Jiri-Tupul Railway line in hihbuai<br />
Imphal, July-29:</strong> Khangthuanang Panmei,MLA in tuni’n Assembly Session ah Jiri-Tupul Railway line kibawl ziakin  NH No. 53 jul Irei luipiau a om lou neihna muna haichi tamtak vuahzuk ziaka buannoi in a hihsiatte panpihna piak hihiam chih dotna a bawl  Chief Minister in a dawnna ah zuaktam ziakin buainoi in Jiri-Tupul railway line jula inn leh loubawlna mun hunkhop hihsia a,report kimu masa dungzui in  Tamenglong leh Nungba area ah innkuan 168 buaisia uh a,lou bawlna gam hectares 116.07 a hihsiat banah pucca inn 23 leh kutcha inn 30 leng khoihkha hi’n dawnna pia hi. </p>
<p><strong>Deputy Speaker tel ding uh<br />
Imphal, July-29:</strong> Manipur Assembly Session a tutkhawmna July 30, 2010 zinglam dak 11.00 in sunzom ding uh a, Assembly a Deputy Speaker ding telna(election) a om ding banah zan a O. Joy,MLA; Dr Ng. Bijoy,MLA; RK Anand,MLA leh Dr I. Ibohalbi,MLA in Private Members’ Business a puaklut uh genkhawm leng om ding hi. Dy Speaker telna ding a nomination paper piak theih hunsung in Khundrakpam A/C apan MLA ching Th. Lokeshwar kia in nomination paper pia chihthu om hi. Assembly Session bel July 30, 2010 a business omte zawh hun ah  khawl ding hi’ kigen hi.  </p>
<p><strong>SBI Officer khahkhe din CM ah thutawp pia<br />
Imphal, July-29:</strong> Tuni sunnung dak 2.00 in MG Avenue a SBI Main Branch ah United Forum of Banks Union, Manipur State Branch a  Convenor H. Kishwarjit Singh leh SBI Officers’ Assn, Manipur Region a Secretary  Ch. Lilabanda makaihna in Press Conference om a, huai ah July 27,2010 a CID(Crime Branch) te’n SBI officer Thuamzamung Tunglut  a mat uh a mawhna a omlouh banah hihkhelh bangmah neilou hi’n puang uhi. Thuamzamung Tunglut mi chitak leh nasemhoih hi a,  SBI Manipur Secretariat Branch apan Rs. 46,50,100 lakkhiak tungtang ah aman a hihkhelh omlou in DC/Bishnupur in huai office a Cashier in sum lakhe ding a authorised a bawl kia hilou in huai office cashier’ suai tanpha attested a bawlna lehkha hoihtaka chet nunga sum piakkhiak ahihdan gen  uh a,  Bank nasep leh mawhpuakna bel govt sum hiam cheque a sum lakhe dingte a document akim phot leh a sum piakkhiak ding mah ahihdan  leng gen  uhi.<br />
Huaiziakin DC lehkha tungtawn a sum piakkhiak ahihna ah Thuamzamung in a hih ding mah sem hi a, mawhna neiloupi custody a koihna ding ziak bangmah omlou a, action lak ding ahih leleng sum lakhiate’n a dit ding uh hizaw  hi’n gen uhi. Huai thiltung mawhpaihna in Manipur a SBI branch teng ah tuni’n bagde vom belh in nasem uh a,Manipur Chief Minister kiangah tuni tana khahkhiak ding a thupia in khahkhiak ahihkei aleh July 30 in Manipur a Bank tengah badge vom belh in nasem ding uh a, kiphinna paitou zel ding hi’n leng theisak uh chi’n gen uhi. </p>
<p><strong>SDO/Paomata pimang a om Police in mukik<br />
Imphal, July-29:</strong> T. Manihar,SDO/Paomata banah huai office LDC sem S. Rame leh driver Md Kaiamuddin zan nitaklam dak 4.00 in DC/Senapati office apan potkhia gate kiangah NSCN(IM) hidia gintak pawlkhat in pikhia(kidnap) uh a, a thu zan nitak dak 8.00 in Police ah report om pan hi’n kigen hi. S. Rame,LDC leh driver Md Kaiamuddin bel zan mah in khahkhia uh a, SDPO/Senapati makaihna Police team in tuni zinglam dak 11.00 velin Katumai area a mun khat ah T. Manihar mukhia uh chihthu om hi. </p>
<p><strong>Menchim ziakin Gari 96 paisuak theilou<br />
Imphal, July-29:</strong> Imphal-Dimapur lamlian(NH No. 39) a Maram bazar kiangah tuni zingsang dak 7.30 velin menchim om ziakin Dimapur apan Imphal zuan gari 96 paisuak theilou uh tang(stranded) uh a, huai Gari-te lakah thautui pua Oil Tanker khat tel hi’n kigen hi. Huailou in zan nitak zan khawvak a vuahzu ziakin Senapati district a lui tamzaw ah tuilian a Makhan khua ah buh chinna lou hactares 2 vel alian tui in tum(sub-merged) hi’n kigen hi.</p>
<p><strong>MANIPUR EXPRESS JULY 28:</p>
<p>Tipaimukh Hydel Power Project nasepna  akinlam a pat hiding<br />
Power Deptt in bituk(targetted) sanga tamzaw revenue mukhia<br />
Imphal, July-28:</strong> Power Deptt in a March 31, 2011 tan a a sumzat dinga bikhiah Rs. 345,42,73,000  tuni’n Assembly a genkhawm  lai in Power Minister Phungzathang Tonsing in kum 2009-2010 sunga Power Deptt in revenue(electric fee) a muhkhiak dingin Finance department in  Rs. 78 crores a bikhiah sanga tamzaw Rs. 105.56 crores muhkhiak hi a, bikhiahzah sangin Rs. 27.56 crore a tamzaw mukhia hi’n gen hi. Power Minister in a genzelna ah Rs. 8138 crore bei ding Tipaimukh Hydel Power Project leng NHPC, Manipur govt leh Company 1 in joint venture a bawlkhiak dingin MoU a suaikai hi’n gen hi. Huai Power Project a nasepna  leng akinlam a pat hiding a, kum 2017 tana  zawh man tup hi’n gen hi. Loktak Downstream Project leng joint venture a bawl hiding in Power Minister in gen hi.<br />
        Power Minister Phungzathang Tonsing in tuni’n Assembly Sessipn ah Power Department in Manipur a electric dinmun bawlhoih zawksemna dinga pan alak tuamtuamte gen a, kum 2009-2010 a revenue collection dia bikhiahzah sanga Rs. 27.56 crores a tamzaw muhkhiak kia hilou in revenue tamsem muhkhiak theihna ding in aguk a electric late permit piak(regularised) a huaite instalment a fee piaksak dan lampi leng Deptt in ngaihtuah ahihdan gen hi. Minister in a gendan in Manipur ah phalna bei/permit neilou a electric meivak la(unauthorised consumer)  20,000 vel om a, huaite’n fee pia hile uh amau akipan revenue Rs. 5.50 crore muhkhiak hiding tuat hi’n gen hi. Permit neilou a electric meivak late’  meilakna regularise sak banah electric fee instalment a sunsak ding in thupukna bawl hi a, thil omdan Revenue Monitoring Committee in enzui ding hi’n Power Minister in gen hi.  Power kichi Essential Service ahih dungzui in deptt a post kidaihlouh omte akul leh poimawh bangin guan hiding chi’n leng gen hi.</p>
<p><strong>Commanding Officer/BRO kimuhpih uh<br />
Lamka, July-28:</strong> Zomi Students’ Federation makaite’n zan in Thanlon khua a BRO a CO Maj Ratnakar Gouda kimuhpih in Guite Road, Tipaimukh Road leh  Khawzawl Road (Dialkhai- Sinzawl Road) nasepna ahoihtheipen ding leh zawhbaih theihna ding in houlimpih uhi. ZSF makaite’n Khuanggin-Songtal  kikal a lei(baily  bridge) a kilhna kia in sia a,huai  akinlam a bawl ding in CO/BRO genpih  uh a, aman leng amah taksa mahmah a enkhia in  bawlpah hiding in gen hi. Tuivel lei(bridge) leng Sept 2010 sung a bawl hiding in Maj Gouda in gen  hi. BRO te’n cement zuakzel uh chihthu ah  huchibang omlouhna ding leh nasepna hoihsem theihna ding in  nasemtute mun khat ah kal(week) 3 sanga sawtzaw  omsaklou in khengkual zel ahihdan  Maj Gouda in ZSF makaite theisak hi.</p>
<p><strong>JE hidia ginlelh 2te sisan test din thon<br />
Lamka, July-28:</strong> Dist Hospital a Medicine Ward ah damlou Kimbem (24) w/o Lianzalal of Mata leh Uniky (20) d/o Lalmawi of Saikot tulaia natna kigen minthang  Japanese Encephalitis(JE) natna nei hidia gintak ziakin a sisan uh test ding in  Imphal kithon hi’n DMO/CCpur apan kiza a, test na  result ahihleh kitheinailou hi’n gen hi.</p>
<p>Saikot ah inn khat kangtum<br />
Lamka, July-28: Khuma s/o (late) Hmuna of Saikot Vengthar tenna inn zan nitak dak 9:30 vel in mei in kang a, meikuang kipatna a kitheihlouh banah  huai laitak a inn neite kuamah omlou hi’n kigen hi. Zan nitak in TV ah Indian Idol a suah ziakin  Khuma leh a innkuante’n  mundang ah TV en uh  a, bangchidan a a inn uh  kang hiam chih leng gen theilou uhi. Khuma’  inn  atung langva, abang(wall) buan kizut leh atuang (floor) singpek hi  a, mipi’n meikuang a theihphet un kidelh huan in phelh mahle uh  van lakkhiat man omlou phial in kangtum a, Rs.70,000/- vel man ding kangtum hi’n kigen hi. Tuni’n Saikot HYA leh  YMA makaih in khawsung mipi’n social work nei uh a, phatuamngai mi tuamtuam in  a piakkhawm uh singzawl, singpek, innkhuam leh gua  zang in   inn bawlsak uhi.</p>
<p><strong>EPIC ah double/trible  5546 om<br />
Lamka, July-28:</strong> Electoral Rolls Photo Identity Card (EPIC) kibawl lel ah  CCpur dist ah athuah(double/ trible) 5546  om a, mahni vote khiakna ding mun kichian deihtelna bawl in  SDO te kiang ah ngaihven theihding hi. Thu kizadan in Electoral Rolls ah mun khatsanga tamzaw a  min omte’n  munkhat kia ah a vote neithei ding uh a, mundang ate cancel hidin  kigen hi. Deduplication report dungzui in EPIC ah lemlak tel mi 2728 mun bangzah hiam ah om  uh a, lemlak tellou a minkia om mi 2818 leng  suikhiak hi uhi. </p>
<p><strong>Parade Commander in pang ding<br />
Lamka, July-28:</strong> Lamka Public Ground ah Aug 15, 2010 zing dak 7:30 apan Indian Independence Day lopna om ding a, huai ah Parade Commander in Lunkhomang Khongsai, , SDPO/CCpur  pangding hi.  Aug 2, 2010 zingsang dak 7.00 akipan Police te’n parade rehearsal nei ding uhi.</p>
<p><strong>Rengkai ah Farmers’ Mela om ding<br />
Lamka, July-28:</strong> Rural Women Upliftment Society-te’n July 30 &#038; 31, 2010 in Rengkai Community Hall ah Farmers’ Mela  organise ding uh a, Mrs Mannuam ching,MCS, SDO/CCpur in July 30,2010 zinglam dak 11.00 in  hong ding hi. Huai Mela ah lounei pawla Club tuamtuamte leh Self Help Group(SHG) tuamtuam in a thil bawlte uleh louma a thilpiangte lahna nei ding uh a, July 31 in zinglam dak 9.30 akipan Mela  kipan ding hi. </p>
<p><strong>ICDS te’n joint meeting nei<br />
Lamka, July-28:</strong> New Lamka YPA Hall ah tuni zinglam dak 10:00 apan  CCpur Dist CDPOs, Supervisers, CCpur Dist Anganwadi Mahila Orgn a Office Bearers, Advisers leh Block 10 a Office Bearer te’n joint meeting nei uhi. Huai ah hun paisa a ICDS nasepdan tuamtuam enthak nawn in  maban a nasep  dingte siangthou theipen a sep ding,  tup-le-ngim ban ah  panlakdan ding genkhawm uhi.</p>
<p><strong>CDSU te’n Press te kimuhpih uh<br />
Lamka, July-28:</strong> CCpur Dist Students’ Union(CDSU) makaite’n  tuni sunnung  in Press/Media-te kimuh in Committee on Prevention of Tribal Areas, Manipur (CoPTAM) te’n  July 29, 2010 zing dak 6:00 apan nitaklam  dak 6:00 tan dakkal 12 sung total bandh a puan tungtang uh  CDSU in support a,  naktak a kithuahpih ding hi’n gen CDSU thupuantu in gen hi. Press/Media,  Medical Deptt, Media institution, Rengkai govt H/S leh Vimala Raina H/S a Hindi Board examte kia khahkol hiding a, exam-te’n gari zangthei tuanlou ding uh hi’n gen hi.<br />
Census overlapping thu ah CDSU in nasatak in panla a, CCpur, Chandel, Tamenglong leh Sadar Hills area khoihkha  vek ding a, singtangmite tenna khua tamtak phaijang a lutding doudalna dia  panla ding in CoPTAM kiphutkhia hi’n gen uh a, CCpur Dist ah khua 29 leh  land record a khua 83  maban ah pilvan ahih kei leh phaijang bial a lutthei ding ahihman in  pangkhawm a bandh support chiat ding in ngen uhi.  CCpur dist leitang neuchik lel leng phaijang bial ah lutsak hilou ding a, huaiding in kuapeuh pangkhawm din gen uhi.  Census overlapping thu Minister leh  MLA bangzah hiam kiang ah Assembly session a  pawlut ding in nget himahleh tunitan  kuaman genkha lou uh CDSU thupuangtu in gen hi. Huaia tel Khupsianmung in kum  2001 a census  in singtangmite gam kuama’n honkek asawm kei a, himahleh ipu-ipa a iluahna uh mun tamtak tutung a 2011 Census ah  political agenda ziak in phaijangmite’n  hon laksak sawm uh a, huai naktaka doudal hiding chi’n gen hi.</p>
<p><strong>Tuni’n demand tuamtuam 5 pass<br />
Imphal, July-28: </strong>Manipur Assembly session ah tuni’n department tuamtuam 5 in March 31,2011 tana a sum zat ding uh Demands for Grants, 2010-2011 sum laka kipan Demand tuamtuam 5 akigawm in Rs. 4,08,67,00,000(Rs. 408.67 crores) pass uhi. Huaite </p>
<p>Demand No. 15-Consumer Affairs, Food<br />
                            and Public Distribution  : Rs.  12,74,70,000<br />
Demand No. 23-Power                              : Rs.345,42,73,000<br />
Demand No. 35-Stationery &#038; Printing      : Rs.    4,00,86,000<br />
Demand No. 42-State Academy of<br />
                           Training                           :Rs.     4,56,21,000<br />
Demand No. 43-Hort &#038; Soil Conservation:Rs.   41,92,50,000</p>
<p><strong>Assembly Session ni 1 behlap<br />
Imphal, July-28: </strong>Manipur Assembly Session ah tuni’n Consumer Affairs,  Food and Public Distribution department; Power   department; Stationery & Printing; State Academy of Training   leh Hort &#038; Soil Conservation dept sum zat ding demand tuamtuam kigawm Rs. 408.67 crore genkhawm zawh a pass ahih tawh kiton in demand tuamtuam genkhawmna zousiang uhi. Assembly Session leng July 29, 2010 a bei ding in programme bawl himahleh Assembly Speaker in July 30, 2010 tan sutzop hiding in puang a, huaini in Deputy Speaker telna om ding a, business dang bangmah omlou ding chihthu leng puang hi.</p>
<p><strong>Niteng vanzat taksapna ziak genchian<br />
Imphal, July-28: </strong>Consumer Affairs, Food &#038; Public Distribution Minister Y. Erabot in tuni’n amah Deptt sumzat ding Demand genkhawmna hun ah Manipur ah nek-le-tak banah thautui leh niteng vanzat poimawh tuamtuam kidaihlouh ziaka haksatna tungtang a genna ah deptt teng kigawm a panlak hileh thautui, nek-le-tak leh niteng vanzat poimawh kichinglou leh mantamlua bangtan hiam control zawh hiding in gen hi.Nek-le-tak haksatna kiamna ding in lou a thilpiang punsak poimawh a, huai dingin double cropping lam hahbawl ngai hi’n gen hi. Vanzat poimawh kiningchin theihna ding in Imphal-Jiribam lamlian bawlhoih kin a poimawh banah Manipur a Law &#038; Order dinmun leng a hoih poimawh hi’n CAF &#038; PD Minister in gen hi.</p>
<p><strong>Singngat Govt H/S dinmun dotna bawl<br />
Imphal, July-28:</strong> T. Hangkhanpau,MLA in tuni’n Assembly Session  ah Singngat Govt H/S main building, hostel leh teacher’s quarter bawlna sum bangzah piakkhiak hita hiam chih dotna a bawl Education Minister L. Jayentakumar in a dawnna ah kum 2008-09 a SPA programme nuai ah huai School building bawl hi a, Main school building bawlna Sept 18,2009 &#038; Nov 12,2009 in Rs. 32,50,00 piak(payment bawl) hi a, Hostel bawlna sum Sept 18,2009 &#038; Feb 20,2010 in Rs. 35,46,847 piak ahih baah Teacher’s quarter bawlna sum Feb 20,2010 in Rs. 6,73,000 piakkhiak hi’n taklang hi.</p>
<p><strong>CM leh Power Minister in Bill pawlut<br />
Imphal, July-28:</strong> Manipur Assembly Monsoon Session pailel ah tuni’n Chief Minister O. Ibobi in March 31,2011 tan a deptt tumuam in a sumzart ding uh Demands for Grants,2010-2011 sum lak akipan demand tuamtuam passed a omte sum zaty teihna dingin “The Manipur Appropriation(No. 3) Bill,2010” pawlut(introduced) a, Power Minister Phungzathang Tonsing in “The Electricity(Manipur Amendment) Bill,2007” ngaihtuah leh genkhawm thak ding in House ah luikhia hi.</p>
<p><strong>Commando te’n NSCN(IM) khat mankhia<br />
Imphal, July-28:</strong>Imphal West Commando pawlkhat in zan nitaklam dak 5.00 velin Nagaram a Stadium View Hotel apan M. Sarang Paisho(77) s/o(late) MS Kongham of Sorbung,tulela View Land bazar(Ukhrul) a om,mankhia uh a, Police thusuak in a taklatdan in amah Assam Regiment panglai taikhia(deserter) hi a,tu’n Federal Govt of Nagaland(FGN) a self-styled Brigadier hi a, a tapa MS Sunlight leng NSCN(IM) a self-styled Major hi’n  gen uhi. Sarang Paisho in galvan lei leh kaihkhawm lam mawhpua hidan in Police thusuakin gen hi.  </p>
<p><strong>Kangpokpi ah inn khat kangtum<br />
Imphal, July-28:</strong> Kangpokpi a IT Road junction ah tuni nitaklam dak 5.00 in inn khat kang a, huai inn a room 10 luah a dukan bawlte van tamzaw leng kangtum hi’n kigen hi. Inn neitu Lunsat Kigen in dukan dia a bawl  mi tuamtuam 10 in luah in dukan bawl uh a, tuni nitaklam dak 5.00 velin petrol zuakna dukan apam meikuang kipan in huai a room omteng pehsuak a, mi 1 alu leh maitang liam in Kangpokpi Civil Hospital ah etkol om hi’n kigen hi.Huai meikang Kangpokpi a Fire Brigade leh Asam Rifles te’n a delhpah ban uah Senapati akipan Fire Brigade te’n leng delh mahle uh meikuang phelhmit zawh hilou a nitak dak 7.30 tan meikuang hi’n gen uhi. Inn kang ah van tamkhop kangtum hi’n leng kigen hi. </p>
<p><strong>Mun tuamtuam apan helte 3 mankhia<br />
Imphal, July-28:</strong> Imphal West Commando pawlin tuni nitaklam  dak 6.30 velin Phayeng akipan KYKL 1 mankhia uh a,amah akipan demand letter 1 leh AK-47 rifles tang 3 mukhia uh chihthu om hi.Imphal West district sung Irom Leichao area ah helpawl om chihthu zak ziakin 12-Maratha Light Infantry pawlin zan nitakin huaimun ah search operation bawl uh a, KCP(MC) 1 mankhia in Nambol PS ah pekhia uh chihthu om hi. Huailou in 28-Assam Rifles leh 29-Assam Rifles kigawm in zan in Yaingangpokpi a search operation a bawlna uah Prepak(VC) 1 mankhia uh chihthu leng kiza hi.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3593</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>GCF, Delhi Service Prog August 2010</title>
		<link>http://ganggam.com/?p=3591</link>
		<comments>http://ganggam.com/?p=3591#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 26 Jul 2010 13:25:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>benj</dc:creator>
				<category><![CDATA[News]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ganggam.com/?p=3591</guid>
		<description><![CDATA[WORSHIP SERVICE – PROGRAMME
First Sunday :01-08-2010
       Conductor:Tv.Benjamin (Mahipalpur)           
Bible Reading &#038; Prayer       : Pi Chichin (Harinagar)
Important Announcement    : Secretary GCF
Collection of offering         [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>WORSHIP SERVICE – PROGRAMME</p>
<p>First Sunday :01-08-2010</strong></p>
<p>       <strong>Conductor</strong>:Tv.Benjamin (Mahipalpur)           </p>
<p><strong>Bible Reading &#038; Prayer</strong>       : Pi Chichin (Harinagar)<br />
<strong>Important Announcement  </strong>  : Secretary GCF<br />
<strong>Collection of offering  </strong>         : Ushers<br />
<strong>Special No.  </strong>                         : Nk.Zote(Mubarakpur)<br />
<strong>Offering Prayer  </strong>                  : Pastor GCF<br />
<strong>Gospel Message   </strong>                : Pu Lunkholal<br />
<strong>Closing prayer </strong>                     : Lalpa pauchamna <span id="more-3591"></span></p>
<p><strong>Second Sunday: 08-08-2010</strong></p>
<p>        Conductor:Pu. Robin (Harinagar)        ‘FRESHERS DAY’     </p>
<p>1    Bible Reading &#038; Prayer        : Pi Titing (Timarpur)<br />
2    Important Announcement     : Secretary GCF<br />
3    Fresher te thuhilhna              : Pu Thangzasiek<br />
4    Collection of Offering          : Ushers<br />
5.   Special No.                            : Nk. Mary Jone (Safdarjang)<br />
6.  Offering Prayer                      : Rev. Wilson S Gangte<br />
7.  Blessing Prayer for Fresher’s     : Rev. TM Thangzalien<br />
8.  Closing prayer                        : Lalpa Pauchamna</p>
<p><strong>Third Sunday: 15-08-2010</strong><br />
       Conductor:Tv.Daniel (Munirka)                             </p>
<p>1        Bible Reading &#038; Prayer         : Pi Akhuo (Munirka)<br />
2        Important Announcements     : Secretary GCF<br />
3        Collection of Offering             : Ushers<br />
4        Special No.                              : Tv.Minthang (Munirka)<br />
5        Offering Prayer                        : Pastor GCF<br />
6     Gospel Message                       : Rev. Kaikhanmang (NTBC)<br />
7.     Birthday Thanks’ Prayer         : Pastor-GCF (01-15 Aug)<br />
8     Closing Prayer                          : Lalpa pauchamna   </p>
<p><strong>Fourth Sunday: 22-08-2010</strong><br />
      Conductor:Tv.Goumang (RK Puram)</p>
<p>1        Bible Reading &#038; Prayer        : Nk. Roslyn (Timarpur)<br />
2        Important Announcement      : Secretary GCF<br />
3        Collection of Offering           : Ushers<br />
4        Special No.                            : Nk. Chongpi Mate (Munirka)<br />
5        Offering Prayer                      <img src='http://ganggam.com/wp-includes/images/smilies/icon_razz.gif' alt=':P' class='wp-smiley' /> astor GCF<br />
6        Bible Studies                         :Rev. TM Thangzalien<br />
7.    Closing Benediction           : Rev Wilson S Gangte</p>
<p><strong>Fifth Sunday: 29-08-2010</strong><br />
      Conductor:Tv.Lalbiek(Pitampura)</p>
<p>1        Bible Reading &#038; Prayer        : Nk.Niengboi Thangjom<br />
2        Important Announcement      : Secretary GCF<br />
3        Collection of Offering           : Ushers<br />
4        Special No.                            : Tv. Donald (Munirka)<br />
5        Offering Prayer                      <img src='http://ganggam.com/wp-includes/images/smilies/icon_razz.gif' alt=':P' class='wp-smiley' /> astor GCF<br />
6        Gospel Message                    : Pu Lamtinlien<br />
7        Birthday Thanks’ Prayer       : Pastor GCF (16-29Aug)<br />
8.    Closing Prayer                      : Lapa Pauchamna</p>
<p>Ushers for the month</p>
<p>01-08-2010- Tv.Paosawnthang(Munirka) &#038; Nk.Nemchong (Bhikaji)</p>
<p>08-08-2010- Tv.Jonathan(Harinagar) &#038; Nk. Pinky (Dwarka)</p>
<p>15-08-2010 – Tv.Goulalmuon (Mayur Vihar) &#038; Nk.Taichin (Munirka)</p>
<p>22-08-2010- Tv.Soiminlun(Mubarakpur) &#038; Nk.Lucy (Chirag Delhi)</p>
<p>29-08-2010 – Tv.Sammy (Mubarakpur) &#038; Nk.Lunching (Harinagar)</p>
<p>tungthak (Freshers) te i welcome ua, i kipakpih mah mah ui. A hunglawh pen uh phatak a sukpitin ngei uh i deihsak ui. Date 08-08-2010  (2nd Sunday) ni leh amau haw a ding a ‘Vang ngetsakna’  (Blessing Prayer)  Rev.TM Thangzalien, Pastor GCF, in neih ding a hi a, Zie hun a chuh hung telkim chietding in hetsak leh chiel i hiu hi. I fellowship hih a nei chuom a umpuo a, angai khawk te cheng chuh neitu hihna chang mai a hi. I fellowship in kuo mah khen chuom a nei puo a, a hung kikhawm nuom cheng kipak tak a pawmvek a hi.</p>
<p>“ Vanlal naubang a kahna Kalvari a kuomah a khen chuom puoi”</p>
<p>GCF Youth Co-ordination Committee</p>
<p>SN<br />
 Name<br />
 Area cover / A huopsung</p>
<p>01<br />
 Tv. Lalzom H Gangte<br />
 North Delhi; Shastri Park, Timarpur, etc</p>
<p>02<br />
 Tv. Paulien<br />
 Hari Nagar, Dwarka, Pitampura</p>
<p>03<br />
 Tv.Soiminlun<br />
 Kotla, Safdarjang, Mohamedpur, Rk Puram, Motibagh</p>
<p>04<br />
 Tv.Mangkholun<br />
 Munirka, Vasant Vihar, Nebsalai</p>
<p>05<br />
 Tv. Benjamin<br />
 Mahipalpur, Vasant kunj, Gurgaon,</p>
<p>06<br />
 Tv. Goulalmuon (Boipu)<br />
 Mayur Vihar, Noida, Ghaziabad.</p>
<p>Zie a chung a Tangval te hih I fellowship sunga, Abiel abiel (Area-wise) a thu leh la kihet tuoh hoihzawk na ding leh a poimawh na bangkima GCF-Executive Member (Youth Affairs –in-charge), Pu Goukholien, tawh ana kithuoh sek dinga, guot ahiua, tawngai tak a pang ding a nget ahiu hi.</p>
<p>Hetding pawimawh.</p>
<p>1. Program a ‘panmun’ kiguotcheng in, ngaikhok tak in I panmun chietuh sukpitin guo chiet hi tiu. Bang a him ti a buoina zieka, a kiguot bang a pang thei lou ding ium kha thei a, zie tobang chuh I um khak chun, ni  2 masang bek a kihet sak ding in, a vel a nget ihiu hi.</p>
<p> 2. Kuole I Fellowship kipuokna  thua aphatzawk na ding a       ngaihdan (suggestion) nei ten, phone or email in, hun cheng a pieklut thei zing ahi. Zie tobang ngaihdan (suggestion) na hun piek chuh, kipaktak a ngaihtuoh hi ding ahi. </p>
<p>Chairman-9717114244, Secretary-9953494237, Pastor-9873314883   </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ganggam.com/?feed=rss2&amp;p=3591</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
